Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sedan detta förslags aderton punkter blifvit
genomgångna, öfvergick utskottet till frågan om expektansernas
af skaffande. Förslagets sju första punkter framkallade ingen
nämnvärd öfverläggning. Däremot visade sig olika
meningar om den åttonde. Skulle s. k. simultanea investitura
räknas såsom expektans eller ej? Denna rätt hade
uppkommit under Kristinas regering och gafs åt dem, som voro af
samma ätt, som innehafvaren af ett gref- eller friherreskap.
De som erhållit densamma skulle vid regentombytet söka
»simultaneam inves^ituram» tillika med den, som var i
besittning af godsen, och blefvo härigenom berättigade att
tillträda länet, sedan den första innehafvarens • ättegren
utdött, och behöfde ej befara det konungen bortgaf detsamma
åt en annan ätt. Oxenstierna ville ej medgifva, att detta
var en vanlig expektans, men kunde ej göra sin mening
gällande. Gref- och friherreskapen likstäldes i detta som i
andra afseenden med de öfriga länegodsen. Denna fråga
framkallade hvarje gång den var före den ovilja, som
började visa sig mellan hög- och låg-adeln. — Föröfrigt var
frågan om expektanserna den lättast afgjorda, ty de
betraktades af de fleste som ett missbruk, och som ett missbruk
hvilket hotade att växa, då man börjat gifva expektanser till
och med på tjenster.
Vidlyftigare diskussioner framkallades genom frågan om
hvad som kunde förstås under uttrycket forbudne orter.
Landtmarskalken upplyste, att i Gustaf Adolfs tid inga
gods donerats från bergslagen, och Krister Bonde uppläste
drottning Kristinas bref af 27 no v. 1649, i hvilket hon
forbod bortdoneringen af dylika gods, hvilken förordning likväl
icke under hennes tid iakttagits. Därefter behandlade
utskottet de förnämsta af de från de olika bergslagen
af-söndrade godsen, sedan en specifikation på förbudna orter
under bergslagen upplästs. Grunden, efter hvilken denna
reduktion skulle verkställas, framkallade någon
meningsskiljaktighet. Krister Bonde ansåg, att endast de gods borde
reduceras, hvilka bortgifvits, sedan Kristinas ofvannämnda
bref utkommit. Erik Fleming åter menade, att det äfven
förut funnits omistliga gods, hvilka bortgifvits och därfore
nu med skäl kunde återtagas. Rikskanslären sökte medla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
