Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mellan åsigterna och föreslog, att allt hvad som »kunde med
visse socknar beskrifvas» och vore omistande ifrån bruken
skulle reduceras ifrån och med år 1633, men de smärre
områden, som fordrade en närmare specifikation skulle
reduceras endast från och med år 1649. Om det för öfrigt
funnes några områden, som voro för bruken af nöden, kunde
de af kronan igenlösas. Ett annat alternativ var, att man
uppsatte i bergskollegium allt, som vore nödigt lägga under
bruken, därvidlag utgående från 1633, och sedan hänsköt
frågan till konungens afgörande, hvilket blef utskottets beslut.
Huruvida Tuna län och Tjust, som gifvits till grefskap åt
general Königsmarck, borde reduceras, framkallade också en
öfverläggning. Krister Bonde ansåg dem ej längre tjenliga
till bergslag, och Oxenstierna hade den uppfattningen, att
man skulle »ha en regard till grefven som har fått det».
Utskottet betonade i motsats härtill, att reduktionen borde
drabba alla lika.
9
Vid frågan om indragningen af för hofstaten omistliga
gods, öfverlemnades de närmare bestämmelserna åt
lands-höfdingarne och kammarkollegiet. Angående hvilka för
krigsstaten omistliga gods, som skulle indragas, beslöts följa
den under Kristinas tid 1652 upprättade jordeboken, som
skulle ändras och rättas. Det påmindes ock om att en del
hemman till krigsstaten voro belägna på andra förbudna orter,
enär forna ryttarhemman donerats eller bortköpts, och många
mente, att de alla borde reduceras. Rikskanslären ansåg, att
en reduktion af en sådan omfattning vore alltför invecklad,
när man skulle gå så långt tillbaka i tiden som till 1633, och
vore dessutom obehöflig. För att fylla amiralitetets behof
föreslog rikskanslären, att hädanefter en viss landtränta borde
anordnas, och förordade såsom lämpligast härtill
Vester-eller Österbottens, enär man »minst där toucherar
parti-cularer». Några utskottsledamöter påminde om att
ekskog-arne borde för flottans behof indragas till kronan, men
Oxenstierna motsatte sig detta förslag, på den grund att
kronan genom bättre skogsordningar skulle utan reduktion
kunna erhålla hvad hon i detta afseende behöfde. Han
visade sig vid detta liksom vid flere andra tillfällen angelägen
om att gifva reduktionen den minsta möjliga utsträckning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
