Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mot dessa senare, men genom sitt stora antal och provinsens
privilegier hade de bättre skyddat sin ställning här än i
andra delar af det polska riket.
Vid domstolarne dömdes efter för landet egna
rätts-sedvänjor. Dessa lemnade åtskilligt öfrigt att önska,
liksom rättegångsväsendet i sin helhet. Adeln hade i hvarje
voivodskap sin slottsrätt, i hvilka voivodema presiderade.
Dessutom funnos flere landtdomare. Det appellerades sedan
1585 till tribunalet i Peterkau. Städerna hade sin särskilda
domsrätt (kulmisk rätt), från hvilken i civilmål vädjades till
polske konungens dom (assessorial Gericht).1
Sådan var i största korthet den preussiska författningen.
Det faller genast i ögonen, hvilka stora svårigheter, som
voro förenade med att inkorporera detta land med Sverige.
Preus8arne skulle endast i största nödfall underkasta sig, ty
de hade allt skäl att frukta det Sverige ej skulle respektera
alla deras privilegier. Särskildt voro de rädda om sina
tullrättigheter. Det är allbekant, huru måna Estland och
Livland vid deras förening med Sverige varit om sina
privilegiers helgd, och huru de varit föremål för tvister. Dessa
land, särskildt det förstnämnda, drogos dock till Sverige af
fruktan för Ryssland. I Preussen torde ej denna drifljäder
funnits. Dessutom var handelsintresset där starkare, liksom
äf-ven de betydande katolska och polska elementen voro af
många skäl afvogt stämda mot Sverige. Ermelands
bortgif-vande hade ytterligare förbittrat sinnena, synnerligast hos
katolikerna. De preussiska städer, som under åren 1629—35
lydt under Sverige, hade af erfarenheten lärt, huru tungt
det svenska handelsoket hvilade öfver dem, och minnena från
denna tid talade ej till Sveriges förmån. Endast i Elbing
synes man utan ovilja erinrat sig det svenska väldet. 8
Orsaken härtill torde varit dels att staden var så godt som
uteslutande protestantisk, dels att den store rikskanslären
förstått genom sin person vinna stadens invånare, möjligen
ock att den gynnats på Danzigs bekostnad. Det fanns dock
i Preussen med det polska väldet missnöjda, och det blef nu
Oxenstiernas uppgift att söka vinna dessa. Dit hörde
protestanterna, det lägre borgerskapet, de små städerna och
bönderna, hvilka senare flerstädes voro förtryckta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
