Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de dimmor, som sedan länge varit lägrade mellan Bottnens båda strän
der. Ty i tvister mellan tvänne parter, som äro hvarandra i hjertat
kära, är det bekant, att åstadkommandet af en förklaring är det
svåraste; är denna en gång bara påbegynd, så kan ej annat än frid
och god vänskap åter inträda. Må Sverige anse denna fram
ställning såsom ett dylikt vädjande till dess hjerta samt tillika
som en uppmaning att gå in i sig sjelft och derifrån aflägsna all
möjlig orättvisa och partiskhet, som det å sin sida kunnat göra
sig saker till.
Hvad nu den skildrade ultrafennomanien beträffar, så skall
äfven denna för den oväldige granskaren framställa sig i en be
tydligt mildare dager, än vid första påseende kunde tyckas. Hvad
man i synnerhet fäst sig vid är, att det ej var på Finska, utan
på Svenska språket, som dessa planer mot Svenskan blifvit upp
kastade, och att denna agitation ofta drefs af män, hvilka, Svensk
liga så väl till härkomst som bildning, knappast sjelfva förstodo
eller kunde uttrycka sig på det språk, hvars rättigheter de dock
så ifrigt förfäktade. Man har funnit i synnerhet detta otacksamt,
ja, onaturligt som ett sjelfmord. Men man har ej då betänkt
den magt, som en i och för sig stor och ädel idée eger att, oberoende
af alla öfriga förhållanden, fatta och hänföra det un
ga sinnet. Då äfven enligt vår föregående framställning det i
allmänhet var Svenskans så väl moraliska som politiskt välbe
tänkta skyldighet att i begynnelsen gå Finskan till mötes, så
inses dessutom lätt, huru nära en dylik öfverdrift låg för handen.
För det andra kunde Fennomanien icke fatta, hvad så många ännu
ej begripa, nämligen hvarföre icke, oaktadt så otaliga språk på jor
den uppstått och utbildat sig jemte hvarandra, och detta, ehuru
de skiljda nationaliteterna ej alltid unnat hvarandra deras ömsesidiga
frihet, hvarföre icke då tvänne språk skulle kunna trifvas och blom
ma jemte hvarandra i ett land, hvarest de stammar, som represen
tera dessa språk, lefva i den bästa fred och enhet med hvarandra,
såsom de ock från urminnes tider det gjort. Eller hvarföre det icke
kunde anses såsom i grunden mindre nödvändigt, att ettdera af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
