Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LEGOUVÉ. 39
berättigad att deltaga i besluten om barnens framtid, samt
slutligen att äfven hon må ega plats och stämma i familjerådet.
Hvad den ogifta qvinnans ställning angår, så fordrar Le-
gouvé, att hon ej må utestängas från någon enda af de
befattningar och förvärfsgrenar, hon har lust och förmåga
att sköta; och han tager för afgjordt, att när qvinnorna er-
hållit förbättrad uppfostran och tillfälle att fritt utveckla sin
förmåga, samt de gamla fördomarna mot deras verksamhet
utom familjen blifvit besegrade, skall deras inflytande på sam-
hället blifva högst välgörande. Han påstår, att många be-
fattningar i synnerhet vården af och uppsigten öfver välgören-
hets-anstalter och liknande kommunala uppdrag kunde och
borde skötas af qvinnor, som passa bättre dertill än männen,
och som dessutom ega mer ledig tid och således äro i tillfälle
att mer omsorgsfullt sköta många uppdrag, som den manlige
föreståndaren nu blott sällan kan skänka annat än en öfver-
gående och flygtig uppmärksamhet. Qvinnor fattas för van-
skötta platser, och platser fattas för qvinnorna. Vi måste
ställa så, att tillgång och efterfrågan mötas.
Ett bland de reformförslag till qvinnornas skydd, som
Legouvé med största värma förfäktar, är införandet af ansvar
äfven för män, som inlåtit sig i olofliga förbindelser och der-
igenom framkallat afkomlingar, i behof af underhåll och vård.
Han fordrar ovilkorligen, att nu rådande lag: »la recherche
de la paternité est interdite», måtte upphäfvas; emedan den
skyddar mannen från allt tilltal och genom fullkomlig an-
svarslöshet uppmuntrar hans laster. Legouvés liksom öfriga
författares skildring af sedeförderfvet i Frankrike tycks fullt
rättfärdiga denna nitiska sträfvan.
Legouvé ser intet teoretiskt skäl, hvarför qvinnan skulle
i ett republikanskt samhälle utestängas från politisk verksam-
het. Deremot anser han hennes begåfning vara dertill olämp-
lig, och denna sim åsigt söker han faktiskt bevisa genom en
skildring af den röle, qvinnorna spelade under franska revo-
lutionen. I detta fall skiljer Legouvé sig från de engelska re-
formvännernas läror, med hvilka han för öfrigt i mänga hän-
seenden öfverensstämmer. Qvinnans politiska begåfning är
också ett af de få bland sina påståenden, som Stuart Mill an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
