Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40 FRANKRIKE. M:ME D’HÉRICOURT.
sett vara i behof af faktiska bevis; hvarför han till veder-
läggning af Legouvés sats anför ej blott ett stort antal drott-
ningar, som varit skickliga regenter, utan ock de egenskaper,
som, företrädesvis tillhörande qvinnan, göra henne i vissa hän-
seenden passande att stå i spetsen för ett lands regering!
Legouvé är en praktisk medelvägs man, som ej fordrar
andra reformer än dem, han på grund af historisk erfarenhet
anser nyttiga och möjliga att genomdrifva. Han beger sig
aldrig ut på de abstrakta teoriernas fält. Medveten om att
ej kunna tillfredsställa de konseqventa frihetsvännerna, tröstar
han sig med den tanken, att hans reformförslag, som miss-
haga båda ytterlighetspartierna, dock torde vara de enda för
tillfället utförbara.
Teorierna om könens fullkomliga jemnlikhet hafva, så
vidt vi känna, i Frankrike ingen manlig försvarare, men der-
emot tvänne qvinliga, som genom lärdom, skarpsinne, grund-
lighet och allvar utöfvat mägtigt inflytande. I sitt verk: »La
Femme Affranchie>» har M:me D’Héricourt, dotterdotter af
M:me de Staäl och dotter af den berömde Duc de Broglie,
sökt ådagalägga ensidigheterna i Michelets karakteristik af
qvinnan samt de samhällsupplösande beståndsdelarna af Proud-
hons, E. de Girardins och A. Comtes äktenskapsteorier, på
samma gång hon visar ohållbarheten af det bestående och
anvisar nödiga reformer. I likhet med Stuart Mill m. fl.
engelska författare förnekar hon möjligheten af att för när-
varande fälla tillförlitliga omdömen öfver qvinnans väsen.
Hon påstår, att alla hittills gällande åsigter äro af föga värde,
och att först, sedan under en lång frihetstid för qvinnokönet
en mängd erfarenhetsrön hunnit samlas, blir det möjligt att
fälla ett afgörande utslag.
Af en betydelse, större än M:me D’Héricourts verk, är
M:le J. N. Daubiés dubbelt prisbelönta bok?: »>Den fattiga
= 7 Qvinnans underordnade ställning sid. 71. Hartmann deremot
säger, Phänomenologie etc. sid. 524: »Partisk orättvisa inom det offentliga
lifvet och staten råder jemnt upp så vidt, som qvinnokönets inflytande
sträcker sig». Bevis saknas.
2 La femme pauvre aux dix-neuvieéme sitele». Paris 1870. Prisbelönt
af akademien i Lyon; mention honorable af internationela juryn vid
1867 års verldsexposition.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
