Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
styresmän. Och hon talade ej i tysthet i sin kammare, utan
hennes ord gingo ut öfver hela världen. Ibland förklingade
de ohörda, ibland kommo de förargelse åstad, men »det föll
ock somt i god jord».
Birgitta kan ej i sina lärosatser och sitt åskådningssätt
betraktas såsom en reformationens föregångare — ehuru
motsatsen understundom påståtts — men betraktad såsom en
outtröttlig väckelse- och bättringspredikant är Birgitta i
sanning en märklig föregångerska till femtonhundratalets stora
religiösa rörelse.
Efter Ulf Gudmarssons död stannade Birgitta qvar i
Alvastra kloster. Visserligen var hon nu öfver fyratio år,
men en .qvinna i ett munkkloster var dock någonting så
oerhördt, att hon i förstone ej kunde undgå klander. Men
detta tystnade snart inför hennes heliga lefverne, och
under-priorn Peter vardt hennes biktfader och trogne ledsagare.
Birgittas tankar upptogos nu allt mer och mer af en enda
önskan: att kunna förbättra munklifvet. Allra bäst skulle
detta ske, menade hon, genom inrättande af en ny
klosterorden med en ny organisation och nya stadgar.
»Vår frälsares orden efter Augustinus’ reformerade
regel», så skulle orden kallas. Högst skulle stå abbedissan,
modern, en bild af den heliga jungfrun och 13 prestmunkar
med klostrets skriftefader i spetsen, liksom de 12 apostlarne
och Paulus; sedan följde 59 nunnor, 4 mässedjäknar (efter
de fyra stora kyrkofäderna) och 8 lekbröder, hvilka
sistnämnda tillsammans med abbedissan utgjorde 72, liksom
Kristi första lärjungar.
Birgittas orden skulle vara en nunneorden. Abbedissan
stod hög-st i anseende, och munkarne voro till för nunnornas
skull, och ej tvärt om. Denna förening till Herrans tjenst
af man och qvinna var, om också icke något okändt i
klosterväsendets historia, likväl något i hög grad ovanligt. Det
ligger nära till hands antagandet, att dessa tankar uppstått
hos Birgitta under vistelsen i Alvastra, där hon kom till
erfarenhet af huru man och qvinna kunna i andligt afseende
stödja och fullkomna hvarandra, och hon tvekade ej att
begagna denna sin erfarenhet. Hon lyssnade ej till de klen-
Fries, Märlvärdiga qvinnor. **
8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
