Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
heten erkändt helgon, och Birgittas namn skulle lefva lika
länge som den romersk-katolska kyrkan.
Långa underhandlingar fördes i en något senare tid för
att åt hennes dotters, Katarinas namn bereda samma heder,
men hon blef aldrig af hela den katolska kristenheten
erkänd såsom helgon, om också mångenstädes vördad och
tillbedd. Det var moderns rykte som först åt dotterns namn
gifvit dess glans, men det strålar ock ut därifrån den renaste,
oegennyttigaste kärlek. Hon har ej Birgittas snille, men väl
hennes dygder och därtill den renaste ödmjukhet. Hon lika
litet som Birgitta räddes att för kyrkans mäktige predika
sanningens ord, och hon har efter sin uppfattning sökt
följa Guds väg bland människors barn. Men liksom det
mindre himlaklotet kretsar kring det större, har hennes
lifsgärning rört sig kring moderns, burit upp och fullföljt
denna.
Birgittas lifsverksamhet har ej blott betydelse för
hennes egen samtid. Den sträcker sig genom den orden hon
instiftade långt in i senare tider. Vadstena kloster,
in-vigdt 1384, blomstrade upp rikare än något annat kloster i
Norden, och dotterkloster anlades i andra land, ända ned i
Italien. Öfver allt följdes Birgittas klosterregler, lästes hennes
skrifter och ärades hennes namn.
Dessa Birgittinerkloster vordo i Norden under
1400-talet en märklig medelpunkt för all odling. Framställningen
häraf hör ej till Birgittas lefnadsteckning, men väl må vi,
för att rätt fatta hennes betydelse, påminna om ett eller
annat drag af den verksamhet, som den af henne instiftade
orden utvecklade.
Det uppkom i dessa kloster ett särskildt s. k.
birgittiner-språk, ett skandinaviskt blandspråk, en följd af den flitiga
samfärdseln mellan de nordiska klostren. Munkar och nunnor
täflade i att afskrifva heliga böcker. Bland nunnorna må vi
särskildt minnas Kristina Hansdotter Brahe. Munkarne
bevarade också till eftervärlden minnesvärda händelser, och
Vadstena diarier äro sålunda en viktig källa för vår
medeltidshistoria. Äfven fina handarbeten upptogo nunnornas tid,
och förfarenheten häri har i Vadstena lefvat intill våra dagar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
