Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
der det hon väntade på sin herre. Skulle han väl komma
död eller lefvande? Annu ifrån Strengnäs anlände bref med
underrättelse att han lefde, men att hans tillstånd vore
betänkligt. Hon hoppades dock få stå vid hans sida, då han
skulle utkämpa sin sista strid. Hon hoppades att få höra
hans sista vilja, hans sista. ord. Herr Stens släde syntes på
Mälarens is. Vindbron fälldes ned, stadsporten öppnades,
släden stannade vid slottstrappan.–––––Alla förhoppningar
voro krossade. Unge herr Sten hade redan utandats sin
sista suck, ensam, bannlyst, öfvergifven, såsom det tycktes,
af både Gud och människor.
Där stod hon nu enka vid tjugusex års ålder. Hennes
äldste son, Sturarnes arfvinge, var en sju års gosse.
Dan-skarne nalkades Stockholm, hon och hennes barn voro
hemfallna åt bannlysning, hon kunde frukta för både lif och
lem, om den danske konungen och Gustaf Trolle komme till
makten, och hon visste, att då skulle det vara ute .med den
svenska frihet, för hvilken hennes herre hade lefvat och
dött. Sina egna sorgsna tankar måste hon skjuta åt sidan.
Hon måste uppehålla Sturepartiets, det vill säga det
fosterländska partiets fana, det fordrade hennes plikt mot
Sturarnes vänner bland adeln och mot Sveriges allmoge, det
fordrade hennes plikt mot egna barn.
Denna tid var ej någon de stadgade formernas tid.
Kristina Gyllenstierna uppträdde endast i kraft af att vara
riksföreståndarens enka. Det är ovisst, om Stockholms slott
formligen åt henne hade öfverlemnats eller om herr Sten
själf insatt henne till barnens förmyndare vare sig vid
krigets början eller kort före sin död. Visst är, att hon efter
mannens död förde högsta befälet i Stockholm och vardt
sina barns förmyndare. Att slotten öfverlemnades åt
befälhaf-varnes enkor var, om ej vanligt, understundom brukligt.
Kristina Gyllenstierna saknade ej stöd i sitt uppsåt att
upprätthålla Sveriges själfständighet. Främst stodo Magnus
Gren till Tidön och Bengt Arendson Ulf, båda rikets råd ocli
medlemmar af slottslofven i Stockholm. Utom Stockholm hade
hon en nitisk anhängare i sin kusin Nils Eskilsson Baner,
som utöfvade ett stort inflytande i Nerike och Vestmanland.
På Vesterås slott satt Magnus Jonsson, en käck herre, och
på Stegeborg förde Erik Rynning befälet, båda Sturehusets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
