Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skade Sverige, det hade hon till fullo bevisat, men kunde
väl glädjen öfver att se detta land befriadt från danskt välde
alldeles qväfva många dystra, bittra minnen? Det skulle
hafva varit ett öfvermänskligt mått af ädelmod, om ej glädjen
varit blandad med bitterhet öfver att hennes make skördats
i sin ungdoms kraft, öfver att hennes eget försök att väcka
svenskarnes domnande fosterlandskärlek varit vanmäktigt och
öfver att herr Stens makt och myndighet ej skulle gå i arf
till hans och hennes barn. Dylika, af henne själf måhända
ej ens klargjorda tankar, omhuldades och närdes af det
nya konungadömets många hemliga och uppenbara fiender.
Landet hade varit allt för länge utsatt för partisplittring,
för att så snart kunna styras i lugn och fred. Efter stormen
följa dyningar. Statens armod tvang den unge konungen
till att pålägga hårda skatter, men dylika åtgärders
nödvändighet kunde ej alla fatta. Gustaf Vasa var dessutom
sträng och fordrande till sitt väsen, därtill häftig och
misstänksam. Afunden öfver hans framgång förstorade hos
mången hans fel och förringade hans öfverlägsenhet. De
missnöjde funnos främst bland allmogen och hos
Sture-husets gamla vänner bland adel och prester.
Om Kristina Gyllenstierna varit en hersklysten qvinna,
som funnit sin lust i intriger och sammansvärjningar, hade
hon för sig haft ett rikt fält, och hon kunde hafva kommit
stor förargelse åstad. Men sådant var tydligen ej hennes
skaplynne.
Intriger spunnos dock af andra, för hvilka hon
näppeligen torde varit alldeles främmande. Gustaf Vasas första
uppfattning af sin moster, fru Kristina, var visserligen den, att *
hon och hennes barn skulle blifva trogna undersåtar i hans
rike, och om han hyst några farhågor i detta fall under
hennes vistelse i Danmark, så synas de hafva skingrats efter
hennes återkomst. Snart får han dock höra rykten, att »den
goda qvinnan», fru Kristina, står i hemligt förbund med hans
fiender, han finner alla stämplingar mot hans krona sättas
i förbindelse med Sturenamnet, han får underrättelse, att
Sturarnes gamle vän och kansler, Peder Jakobsson, söker
att uppvigla dalkarlarne, ett illvilligt rykte utsprides bland
allmogen, att han skulle hålla Sturens enka i fängsligt
förvar, han får veta, att den äldste arfvingen till Sturenamnet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
