Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En eller annan gör sig måhända den frågan, berodde
väl Kristina Gyllenstiernas pölitiska inflytande på hennes
personliga begåfning eller blott på den omständigheten, att
hon var »herr Stens efterlefverska»? Skulle hon ej, äfven *
om hon till karaktär och begåfning varit en helt obetydlig
qvinna, spelat en roll i vår historia?
Jo visserligen, men ej den roll hon har spelat. Hade
hon varit en obetydlig qvinna, så hade inte Stockholms slott
anförtrotts i hennes händer, hon hade ej ansetts såsom själen
vid dess försvar, och konung Gustaf hade ej då vid henne
fäst det afseende, som han gjorde.
En ovanlig qvinna var hon, det gifva de historiska
aktstyckena, huru få och huru ofullständiga de än äro, tydligen
vid handen. Likaledes, att hon ej var begifven på intriger,
eller lysten efter makt. Det var omständigheterna, som
förde henne in i det offentliga lifvet, och hennes
själsegenskaper voro tillräckligt starka för att hon på detta för
qvinnan främmande fält kunde göra sin stämma gällande.
Men äfven det omsorgsfullaste sammanförande af alla
uppgifter rörande henne lemna oss ovissa om arten af
hennes begåfning. Hon kan hafva haft en rörlig fantasi, en
snabb uppfattning, hon kan hafva varit hänförd af kärlek än
till Sturenamnet, än till fosterlandet, beundrande än Norby,
än Vasa; men hon kan också hafva saknat dessa
egenskaper och i stället egt ett skarpt, redigt hufvud, en lugn,
försiktig, klokt beräknande natur. Hennes handlingssätt gifver
oss ingalunda nyckeln till det fulla förståendet af hennes
karaktär, utan gör båda tydningarne möjliga. Hon kan
hafva försvarat Stockholm af klok omtanke för sina barn,
snarare än af entusiasm för fosterlandet; hon kan hafva
tje-nat Gustaf Vasa ej blott af klok nödvändighet, utan af den
renaste fosterlandskärlek. Måhända företedde hennes
karaktär en sällsynt blandning af eldig hänförelse och beräknande
klokhet. Sådana qvinnokaraktärer känner historien till i en
Isabella af Kastilien, i en Maria Teresia, m. fl., och den
uppfattningen synes oss bäst förklara hennes handlingar med
deras olika skiftningar.
Kristina Gyllenstierna må hafva haft svagheter, som vi
nu sakna skäl att påbörda henne, hon må hafva haft dygder,
som vi nu ej känna till, men så mycket är visst — hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
