Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gamle kung Gösta hade redan 1553, d. v, s. vid Eriks
tjugonde år, tänkt att förmäla honom med en tysk furstinna
och hade sedan åtskilliga förslag i den vägen, men han
fann snart sonen så omedgörlig, att han uppgaf hoppet att
någonsin få se honom förmäld. Sedan tog Erik ensam om
hand sina giftermålsangelägenheter. Drottningarne i
England och Skottland, prinsessor af habsburgska, jagellonska,
sachsiska, hessiska m. fl. regenthus blefvo föremål för hans
funderingar. Han talade därom med sina förtrogna, han
uppgjorde politiska spekulationer såsom följder af giftermålet,
skaffade sig porträtt och beskrifningar, sände bref och
beskickningar, slösade med penningar och presenter — men
när afgörandets stund kom, drog han sig antingen tillbaka
eller uppställde orimliga fordringar eller ock väckte han de
främmande hofvens förtrytelse och förakt genom vankelmod
och dubbelhet, så att de själfva drogo sig tillbaka. Den ena
furstinnan syntes Erik för liten, den andra för stor, en var
mörkhyad, en annan fattig, och alla i gemen hade de det
felet, att han ej kunde få se dem och tala vid dem. Som
bekant, var han på väg till England i friarärenden, då Gustaf
Vasa dog, men sedan vågade han ej lemna sitt rike. Att
skicka ut andra för att bese »föremålen» tjenade ej mycket
till, ty han misstänkte alltid sanningsenligheten af sina
sändebuds utsago, och hans förslag, att prinsessorna skulle
resa till Sverige för att beses på ort och ställe, mötte alltid
motstånd från de främmande hofvens sida. Erik var
där-före ganska tidigt betänkt på att söka en brud nedom sitt stånd.
Han kunde då taga den, som vann hans tycke. Ständer och
råd borde likväl för säkerhets skull godkänna ett dylikt
val. Om deras samtycke ville Erik vara förvissad, och redan
i april 1561 begärde han af sagda myndigheter rätt att taga
en gemål, inhemsk eller utländsk, af högre eller lägre stånd.
Denna begäran förnyades under de följande åren. Svaren,
som afgåfvos, voro ytterst underdåniga. Hvem han än toge
till gemål, skulle erkännas, helst såge man dock, att han ej
ginge lägre ned än till adelsståndet. Detta var åtminstone
riksrådets mening.
När Erik XIV första gången framställde ofvannämnda
önskan, är det föga troligt, att han ^tänkte på att äkta Karin
Månsdotter. Hon var då endast 11 år och antagligen ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
