Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hade dessutom ett i hög grad flärdfritt väsen och stort
ekonomiskt förstånd, och dessa senare egenskaper gåfvo henne
tvifvelsutan, oftare än hon förtjenade det, tillmälet »snål»;
sådan är seden här i landet än i dag. Den svenska
regeringen berömde dock hennes förmåga att hushålla och
framställde henne såsom ett efterföljansvärdt exempel.
Jämförd med den veka, milda Maria af Pfalz kunde
Kristina mången gång synas hård och kall, men sträfheten
fanns endast på ytan. När man genomläser hennes bref,
ser man, att hon inte var någon vän af granna fraser, att.
hon ibland kunde vara tvär i sitt sätt, men att hon blef
uppriktigt ledsen, då detta togs illa upp. När hon var sjuk och
trött, ville hon vara ensam, på doktorernas recept trodde
hon inte mycket och tyckte icke om att besvära andra.
Dylika naturer synas ofta hårdare än de äro.
Kristina hade dessutom egenskaper, som ofta illa tålas
hos qvinnorna, men därföre icke böra betraktas såsom fel i
och för sig. Hon hade en kraftig vilja, och hon var
ärelysten. De dragen hade hon ärft efter sin far, dem gaf hon
också i arf åt sin son. Hon såg sålunda ej ogärna, att
konungakronan öfverflyttades från Sigismund till hennes
make, och det är ej osannolikt, »att hon var den Eva, som
först förledt hertig Karl att bita i riksäpplet». Hertigens alla
fiender hatade henne i dubbelt mått, och af det hatet har
hennes minne lidit. Likaså af den bestämdhet, med hvilken
hon motsatte sig Gustaf Adolfs giftermål med Ebba Brahe och
af hennes svaghet för att få heta »de lappars och kaj aners
drottning». Man må likväl minnas, att bördsfördom och
titelsjuka tillhörde hela tidehvarfvet. Med större skäl har
hon klandrats för den partiskhet hon på äldre dagar
ådaga-lade för sin yngre son Karl Filip, ehuru det är ingen
ovanlig företeelse, att modershjärtat mest ömmar för det
barn, hvilket af lyckan varit mindre gynnadt. Detta störde
ej heller i nämnvärd grad det goda förhållandet mellan
Gustaf Adolf och hans moder.
Omtvistliga äro sålunda flere af drottning Kristinas fel,
men obestridliga hennes förtjenster. Alla våra öfrga, icke
regerande drottningar är hon öfverlägsen i intelligens och
viljekraft — Lovisa Ulrika undantagen — men i redbarhet
och hjärtelag åter tåla dessa två ingen jämförelse»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
