Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Katarina skulle emellertid ej tillbringa hela sin lefnad i
Sverige. Johan Kasimir måste bevaka sina intressen i
hemlandet, och Gustaf Adolf såg ej ogärna, att svågern reste
ut till Tyskland, ty i honom kunde han erhålla den
pålitligaste kunskapare i detta lands politiska och religiösa
förhållanden, hvilkas betydelse för hela den protestantiska
världen och sålunda äfven för Sverige redan nu stod klar för
Gustaf Adolfs skarpa blick. Pfalzgrefven var visserligen inte
någon snillrik och vidt omfattande politiker, men konungen
värderade hans lugna och lidelsefria uppfattning samt insåg,
att pfalzgrefven genom sina egna intressen var bunden
både vid Sverige och Pfalz. Därföre, när denne i början af
1618 med sin familj lemnade Sverige, hade han i uppdrag
att inleda en närmare förbindelse mellan sitt eget och sin
gemåls fädernesland.
Med sorgsna känslor skildes Katarina från sitt
fädernesland. Resan gick väl. I Gottorp, i Hamburg, öfverallt
mot-togos de resande med stor »courtoisie», men Katarina greps
af vemod, när hon tänkte på sitt hemland och på allt hvad
hon där lemnat. Hennes bref till Gustaf Adolf under resan
äro därföre ett uttryck af denna hennes sorgsna stämning.
Katarinas hem blef nu dels Cleeburg, dels Birlenbach,
båda helt obetydliga orter i södra Pfalz, d. v. s. i nuvarande
norra Elsass. Pfalzgrefven dels köpte, dels bytte sig till
dessa genom dödsfall lediga suveräna områden för sitt
fäderne-arf, möjligen också for de penningar han erhållit med sin
gemål. Hela det område, hvaröfver pfalzgrefven förfogade,
kunde beses på några timmar, och för Katarina måste
förhållandena där synas ganska små. Någon lämplig bostad
fanns ej häller, ty pfttlzgrefvens ärfda slott, Neucastel, var
enligt Katarinas uppgift till Gustaf Adolf ett »liderligt
logement». Pfalzgrefven började därföre bygga vid Birlenbach
ett nytt, präktigt slott, som han gaf namnet Katharinenburg*.
Den svenska prinsessan mottogs väl af sin makes släkt,
om också Johan Kasimir, som nu delade Gustaf Adolfs
åsikter, tyckte, att man ej vid det kurfurstliga hofvet i Heidelberg
gaf henne den rang, som det anstode en konungadotter.
* Grundstenen lades 1620 på pfalzgrefvens födelsedag, 12 april.
Förstördes i grund af fransmännen under det s. k. reunionskriget i slutet
af 1600-talet.
Friest Märkvärdiga qvinnor. II. 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
