Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fruktan, ädelmod, lifligt och varmt hjärtelag och hugstort
sinne. De dragen hade han fått från sin moder, hvars
älsklingsbarn han var.
Hyad skulle väl varda hans öde? Skulle han blifva bland
dessa brödlösa tyska furstar, som ställde sitt svärd till den
förste bästes förfogande, eller skulle han nödgas tillbringa
sitt lif som en stilla landtjunkare på något ensligt slott,
eller funnes det ej en plats för honom i den svenska
konunga-borgen, vid sidan af arftagerskan till Gustaf Adolfs tron?
Dessa tankar föresväfvade ofta Katarina, men
under-gifvet lade hon allt i Guds hand. Hon är, liksom hennes
son blef, sangvinisk, och hon misströstar aldrig. Huru ofta
får hon ej uppmuntra Johan Kasimir, som var i hög grad
melankolisk till lynnet och ej sällan såg sina barns framtid i
svart. Under det Johan Kasimir ängsligt uppmanar sin son
till artighet och undfallenhet för de maktegande i riket och
fddrig förlorar ur sikte de världsliga fördelarne, så har
Katarina först och sist allvarliga kristliga förmaningar att rikta
till honom. Blir han en bra människa, skapar han sig nog
en framtid, det är hennes tro.
Karl Gustaf var ett till ytterlighet obetänksamt och
pratsamt barn. Modern berättar själf, att Gustaf Adolfs gemål
tyckte, att han var en skräflande slyngel, som hon inte kunde
lida, och modern behöfver ständigt uppmana honom till
omtanke, höflighet och till att ej lofva mer än han kan hålla.
Men Maria Eleonoras omdöme var ej det allmänna.
Tvärtom. Karl Gustaf gjorde redan vid tio, tolf års ålder
intryck af något ovanligt. Det fanns hos honom något
uppriktigt, gladt och frimodigt, hvarmed han vann de flestas
hjärta, äfven sina tjenares. Katarina talar därför med en
berättigad moderlig stolthet om sin son, om hon också aldrig
upphör att förmana honom. Hon gläder sig äfven åt den
lilla brorsdotterns barnsliga tillgifvenhet för sin fyra år äldre
kusin. De lekte tillsammans, och Kristina var otröstlig, då
Karl Gustaf skulle resa från Stockholm.
Äfven för döttrarne voro föräldrar ne oroliga. Åtminstone
den äldsta af dem, Kristina Magdalena, ville Katarina gärna
se gift, innan hon skildes hädan, och hon hoppades, att
hennes mans släktingar i Tyskland skulle kunna skaffa flickan
en gemål. När Maria Eleonora reste ut till Gustaf Adolf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
