- Project Runeberg -  Märkvärdiga qvinnor / Serie 2. Svenska qvinnor /
181

(1890-1891) Author: Ellen Fries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sändebudet ansåg enligt fransk smak hennes anrättningar
allt för kryddade. An mera förargad hade hon blifvit, om
hon fått höra, att samme fransman ansåg, att den rike
köpmannen Erik Larsson, på hvilken Ebba Brahe såg^ned som
på ett väsen af lägre ordning, hade ett vida förträffligare
kök än hon. Kanhända fick hon reda på något sådant
omdöme, eller kanhända alla dessa svenskar, som hemkommo
från sina utländska resor, medförde nya fordringar på
matlagningen, nog af, Ebba Brahe blef i början på 1640-talet
mycket ifrig att få till Sverige skickliga fransyska kockar.
Hennes bemödanden kröntes med framgång. Nu kunde hon
bjuda sina gäster lagom kryddade rätter och nya eller på
nytt sätt tillredda grönsaker, nu serverade hon ej så mycket
saltad och torkad mat, både kött och fisk, som förr och
kunde visa, huru riktiga franska pastejer sågo ut. I
sylt-saker och i konfekt, bakad i konstiga former, var det däremot
ej lätt för någon fransk kock att öfverträffa de svenska
damerna, detta insåg Ebba Brahe ganska snart.

Naturligtvis kunde fältherrinnan liksom alla damer den
tiden själf både brygga och baka, stoppa korf och stöpa
ljus, förutom andra märkliga husliga sysslor, men det
förefaller nästan, som hon mindre än många andra hade tagit
personlig del i hushållets enskildheter. Troligtvis berodde
detta därpå, att hon hade en stor familj, en make, som
under flere år ständigt fordrade hennes hjälp, samt en
vidlyftig ekonomi genom den stora stat fältherrn förde och
genom de många gods, som voro i familjens ego.

Jakob de la Gardie hade en tjenstpersonal uppgående
nära till hundratalet. Det var en fullständig hofstat,
bestående af hofmästare, skattmästare, uppvaktare, d. v. s. ett
slags kammarherre, hofpredikant och flere adliga pager.
Därefter kommo alla skrifvare, lifknektar, lakejer, bagare,
skyttar, skräddare, skomakare o. s. v. Afven den,qvinliga
personalen var ej obetydlig, tärnor, jungfrur, pigor, tvätterskor,
alla med sina bestämda åligganden. Hofmästaren skulle
visserligen hafva liksom öfverseendet öfver det hela, men
Ebba Brahe tog ganska stor del i de inköp som gjordes och
de anordningar som företogos för att härbergera, kläda och ’
föda alla dessa människor. Hon bestämde öfver hvad som
till * hofförtäringen» skulle skickas från de olika gårdarne

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:25:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/feqvinnor/2/0185.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free