- Project Runeberg -  Märkvärdiga qvinnor / Serie 2. Svenska qvinnor /
229

(1890-1891) Author: Ellen Fries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

göras, med ett ord de hafva varit praktiskt dugliga qvinnor.
Ganska olika för öfrigt, hafva nästan alla stora qvinliga
regenter haft just detta drag gemensamt.

Men Kristina var i intet den dugliga husmodern.
Praktisk blick var just hvad hon saknade. Därföre blef hon också
endast styckvis en god regentinna, och hon ref ofta ned med
den ena handen, hvad hon byggt upp med den andra.

Hennes uppfostran kom ej att i ringaste mån motverka
hennes medfödda brist på praktisk begåfning. Ej så att en
borgerlig, huslig uppfostran, sådan som flickorna brukade
erhålla på 1600-talet, hade för henne varit att föredraga.
Hon hade under alla omständigheter blifvit en dålig husmor,
och hennes rika anlag hade qväfts, förutom att hon blifvit
alldeles oduglig till det höga värf hon skulle sköta. Nej,
hon må gärna hafva lärt sig både att tala latin, att rida
och att skjuta, om hon tillika hade lärt sig att lyda, att
vörda, att älska. Ty då hade denna svaghet i hennes
begåfning ej kommit att framträda på det stötande och
fördärf-bringande sätt, som nu skedde.

Genom de höga tankar hon under barndomen fick om
sin egen person, vandes hon vid att anse det vara rätt att
bedöma allt efter det egna jaget, utan hänsyn till andras
önskan eller fordringar. Hon trodde ej på goda råd och blef
i sitt umgänge med människor ofta stötande och retsam.

Vissa egendomligheter i Kristinas vanor framträdde
ganska tidigt, och fastän försök gjordes under barndomen att
motarbeta dem, lyckades det dock aldrig. Flere af de vanor,
öfver hvilka man mest beskärmade sig, synas likväl allt
annat än klandervärda enligt vår tids uppfattning.

Så afskydde Kristina alla starka drycker. 01 ersatte
då för tiden både kaffe och te. På absolutism hade man
ej mera tanke än på järnvägar och telefoner, men
Kristina kom detta begrepp så nära, som man då kunde komma.
Redan som helt liten stal hon sig till att få af det vatten,
som inburits till moderns toalett, för att därmed släcka sin
törst och undgå ölet. Hon fick stryk för sin envishet, men
tyckte inte därföre bättre om starka drycker. Det var en
lycka, tyckte hon, att vara född till qvinna, så att hon
därigenom mindre utsattes för frestelserna att hemfalla till
dryckenskap, i hennes tycke den värsta bland laster. Hennes svag-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:25:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/feqvinnor/2/0233.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free