Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
menade de svenska kavaljererna, finnande dessa
tillställningar ibland mera besvärliga än nöjsamma.
Särskildt vid kröningen voro präktiga fester anordnade.
Tid efter annan hade denna högtidlighet uppskjutits,
slutligen egde den rum i Stockholms Storkyrka den 20 okt. 1650.
Drottningen hade redan den 17 gjort sitt ståtliga intåg från
Jakobsdal,* där hon några dagar rikligen undfägnats och
där både rödt och hvitt vin flödat ur stora fontäner. Rådet
hade på Norrmalmstorg** upprest en äreport, hvars mako
man aldrig skådat och som kostat 16000 Rdr. Kanonerna
hade skjutit från alla håll under två timmar, ej mindre än
1800 salvor. Efter kroningsceremonien åkte Kristina i en
förgylld triumfvagn, dragen af fyra hvita hästar. Framför
henne gick skattmästaren, kastande ut slantar och medaljer
till folkmassan. Präktiga måltider, ringränningar, baletter
och andra upptåg, tillställda af adeln för drottningen, gå fy o
under flere dagar ytterligare glans åt högtidligheterna.
Den prakt, som vid detta tillfälle lades i dagen, synes
knappt hafva varit på sin plats. Ar 1650 var i Sverige
ett nödår, och folket åt mångenstädes bark. Det kan ock
tyckas, som om drottningen borde hafva undvikit kröningen,
då hon redan nu umgicks med afsägelsetankar. Till
hennes ursäkt kan likväl anföras, att råd och riksdag yrkade
på kröning och att hon ej var den enda i sitt rike, som
älskade lyx och fester. I sådant hänseende var hon endast
ett sannskyldigt barn af sitt folk.
De dåliga tiderna borde ock hafva hindrat drottningen
från att ytterligare utvidga sin hofstat, men icke desto mindre
gjorde hon detta i slutet af sin regering. Hon vidtog äfven
andra förändringar, hvarigenom tillträdet till hennes person
försvårades för gemene man, och ej ens hofpersonalen fick
röra sig med samma frihet som förr. Hennes önskan att
själf vara mera ostörd, liksom äfven utländska förebilder,
förmådde henne till dessa ändringar. Pimentel ansågs stå
bakom dem, och då de ej slogo an på svenskarne, bidrogo de
till att öka oviljan mot denne främling;
Kristinas hofhållning blef sålunda dyrbarare för hvarje
* N. v. Ulriksdals lustslott, då tillhörande Jakob de la Gardie.
** Nuvarande Gustaf Adolfs torg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
