Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
garanteradt. Påståendet att hon för att få understöd utifrån
skulle öfvergått till katolicismen är således föga sannolikt.
Hade hon haft dylika förhoppningar, hvilket är alldeles
orimligt, att hon med sin starka själfkänsla och sina stora
fordringar hade, kunde hon besparat sig hvarje oro för framtiden.
Den var för öfrigt inte ogrundad. Knappt hade hennes
religionsförändring blifvit känd, förrän röster höjdes att fråntaga
henne hennes underhåll.
Lika litet kan hon hafva förts till den katolska
religionen af begär att få vistas i utlandet, ty åtminstone i
Frankrike kunde hon mycket väl hafva vistats såsom protestant.
Dessutom riskerade hon som katolik att ej ens på besök få
komma åter till Sverige, och en total landsflykt torde hon
i början knappast hafva tänkt sig, liksom man ej heller
här hemma beräknade vid underhållets fastställande, att hon
år efter år skulle förtära detsamma i utlandet.
Men andra skäl hafva för henne underlättat offret af
kronan — hennes önskan att komma ifrån hvarje giftermål
och hennes leda vid regeringsbekymren, som ökades med
åren, då krig och reduktion hotade.
Ännu någon tid efter sedan Kristina lemnat Sverige,
bibehöll hon till det yttre den lutherska läran. Först i
Bryssel julafton 1654 afsvor hon den i några få personers
närvaro, och 3 nov. 1655 skedde samma afsvärjelse
offentligt i Innsbruck, i närvaro af österrikiske ärkehertigar och
inför påfvens utskickade. Därifrån styrdes kosan till Rom,
hvarest hon gjorde sitt intåg först i hemlighet, såsom det
hette, men dock följd af tusendens blickar, och sedan i en
högtidlig procession: trupper och prester och kardinaler,
klockringning och kanonsalut, mässor och offentliga måltider,
lusteldar och påfvens särskilda välsignelse. Ett ståtligare
intåg har ingen triumfator gjort i den eviga staden — men
så var det också en triumf att fira. Det nordiska lejonets
dotter kysser ödmjukt den helige faderns fot.
Johannes Mattiæ hade vid ryktet om att Kristina skulle
blifva katolik tillskrifvit henne ett märkligt bref. Han säger
sig ej kunna sätta tro till detta rykte, han påminner henne
om huru hon alltid afskytt all vidskepelse och velat taga
bort hvad som fanns däraf i hennes egen kyrka; han säger
sig trott, då han hört omtalas hennes resor och religions-
Fries, Märkvärdiga qvinnor. **
17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
