Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
grubbel, att hon i utlandet ville verka för kyrkornas
förening, för utbredandet af den sanna kristendomen, kärlekens
och försonlighetens religion. Han ville i det längsta hoppas,
att hon däråt skulle egna sina rika gåfvor och den tid hon
nu hade ledig.
Sådan var hennes trogne lärares uppfattning. Han
miss-tog sig. Kristina blir öfvertygad katolik, hon söker att
omvända sina protestantiska vänner, hon skrifver att hon ej
kan tro, att hennes fader kämpade för protestantismen, och
att hon hoppas, han i dödsminuten fick upplysning om
»sanningen». Vid båda de besök hon gjorde i Sverige, sökte
man förmå henne att afsvärja sin tro, och hon fick för
densamma utstå många obehag, som sårade henne djupt. Men
hon stod fast. Kristina blef likväl aldrig en intolerant
katolik. Hon bibehöll något af sin ungdoms illusioner om
en kyrkornas försoning. Hon arbetade för att skaffa
katolikerna religionsfrihet i Norden, hon sökte skydda till och
med i Rom en katolsk sekterist, och när Ludvig XIV
började förfölja protestanterna, tillskref hon hans minister ett
bref, som andas på samma gång en varm tro och en på
hennes tid sällspord fördragsamhet. Ja, den var så sällsynt,
att den blef misstydd liksom hela hennes uppförande under
den tid hon var hemlig katolik.
Det har dessutom alltid inom den lutherska kyrkan varit
en benägenhet att antaga, att Kristina var religiöst likgiltig,
utan att därtill finnas andra stöd än de redan nämnda.
Man måste komma ihåg, att protestantismen just vid denna
tid förlorat af sin första t ros värme, att därinom funnos
många tröttande stridigheter, att katolicismen genom sina
ceremonier och sin mera utvecklade religiösa vältalighet slog
an på en i renässansens formfulländade kultur uppfostrad
människa. Också öfvergingo just vid medlet af 1600-talet
en mängd protestanter till katolicismen, särskildt i
Frankrike, där den ena ättlingen efter den andra af
Bartholomei-nättens martyrer blefvo katoliker.
Därföre att Kristina var tolerant, därföre att hon under
en tid syntes undandraga sig alla religiösa ceremonier,
därföre att hon blef katolik ha vi ej rätt att döma henne
till ett under årtionden fortgående hyckleri. Hennes karaktär
tillåter ej en sådan uppfattning, utan förenar sig lättare med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
