Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sin uppmärksamhet äfven åt qvinnans uppfostran. Det var
särskildt hennes höjande i intellektuelt afseende, som
intresserade dem, och det framställes till och med så dristiga
tankar, som att den unga flickan kunde hafva samma rätt som
ynglingen att njuta af kunskapens frukter. . Erasmus
Rottei*-damus, Vives, Agricola, M:llé d’Epinay och andra voro
bärare af dylika idéer. ’
Språkkännédom och förmågan att muntligen och
skriftligen gifva ett korrekt uttryck åt tankarne var
renässansbildningens mål. Öfriga kunskaper aktadés jämförelsevis
ringa, undantagandes filosofi och teologi. Äfven i dessa
vetenskaper var det den formella färdigheten, som främst
upp-öfvades.
Men detta bildningsideals brister framträdde tydligt för
en hvar först hos de lärda qvinnorna. Dessa formellä
kunskaper syntes olämpliga för det praktiska lif de flesta
qvin-nor förde, och det lärda pedanteriet, som florerade just
under renässansen, föreföll dubbelt löjligt, då det visade sig
ifördt kjolar. Molieré gaf. det en ohjälplig stöt genom
sin satir »Lärdt folk i stubbi, en stöt, som var så hård,
att den träffade ej blott pedanteriet, hvilket var hans
mening, utan tillika all djupare bildning, och det kom en tid,
under sjuttonhundratalet, då ej längre kunskapen hos
qvin-nan aktades så högt som under renässansens dagar.
Under femton- och sextonhundratalen hä alla europeiska
land sina lärda qvinnor. Dessa betraktas alltid såsom
undantagsmänniskor, men som prisvärda undantag. Qvinnans
fägring och älskvärdhet i förening med en liflig och upplyst
själ ansågos dana skapelsens mästerverk; i lofqväden prisas
hennes dygder, och medaljer slås till hennes ära.
Ej heller Sverige saknar dessa för tidehvarfvet
karaktäristiska personligheter. Kristina, drottningen, träder framom
dem alla och vinner Europas beundran. Men nedom henne
kretsa många andra stjärnor, synliga endast från Sveriges
horisont. Ingen af dem har någon större vetenskaplig eller
litterär betydenhet, men genom sina vidsträckta kunskaper
och genom sina teoretiska intressen tillvinna de sig likväl
samtidens uppmärksamhet och beröm. De flesta af dem
visade också, att lärdomen ej jagade på flykten hvarken
qvinliga dygder eller qvinliga färdigheter, och bidrogo till
Frie8, Märkvärdiga qvinnor. * *
20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
