Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
höjandet af aktningen för q vin nokönet och till dess
utveckling i kunskaper.
Några märkliga studier efter vår tids måttstock
fordrades ej för att på sextonhundratalet en svensk qvinna skulle
erhålla rykte som lärd, ty bildningsgraden var låg. De
burgna qvinnorna kunde visserligen läsa innantill, men i
skrif-konsten voro de föga förfarna. Många af Ebba
Leijon-hufvuds och Ebba Brahes generation — för att ej tala om
den föregående — kunde inte alls skrifva, och de som inlärt
denna hemlighet voro oftast så oÖfvade, att man i våra
dagar måste söka i den aflägsnaste landsbygd och bland vår
allmoges äldre qvinnor för att finna någon liknande dem. Ett
godt hufvud kunde visserligen undvika många af
okunnighetens stötestenar, men vanligtvis kunna de förnämsta
damer ej skriftligen korrekt uttrycka den enklaste tanke, utan
de skrifva osammanhängande och otympligt. Skiljetecken
förekomma aldrig, och främmande ord användas oriktigt eller
förvridna till oigenkännelighet. Själfva pikturen är barnsligt
oöfvad, ibland nästan oläslig. Anna Bååt, Axel Oxenstiernas
husfru, är synbarligen inte säker om huru siffrorna i årtalen
skola skrifvas, och liknande exempel på okunnighet äro ej
svåra att anföra från andra, genom börd och
samhällsställning lika framstående personligheter. Icke alla hafva en
Ebba Brahes eller en Margareta Boijes begåfning för att
dölja sin okunnighet.
Man kan blifva förfaren i kokkonsten, fastän man lärt
skrifkonsten, säger en gammal kokbok från medlet af
sextonhundratalet, och denna konst kan till och med vara ganska
nyttig för en husmoder. De många praktiskt framstående
qvinnor, som pryda detta århundrade, gjorde ofta den
erfarenheten, att deras brist på kunskaper låg dem i vägen
vid deras affärers handhafvande. Man märker också
under århundradet ett höjande af bildningsnivån. Maria Sofia
de la Gardies generation skrifver ofta redigare och uttrycker
sig lättare än Ebba Brahes. Den har äfven någon
kännedom af främmande tungomål, och flere unga damer vid
Kristinas hof förstodo det franska språket.
Den generation slutligen, som växer upp i slutet af
sextonhundratalet, skrifver i regel en god stil och ett temligen kor-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
