Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rekt innehåll. I det franska språket är den oftast lika
förfaren som i modersmålet, om icke bättre.
Sedan detta kunskapsmått blifvit det allmänna —
åtminstone bland adelns damer — sattes för qvinnobildningen i
vårt land den gräns, som häfden sedan har befäst och som
det först har varit vår tid förbehållet att storma.
När kunskapsgraden var så låg, som den var under
sextonhundratalet, förstå vi lätt, huru i Sverige qvinnor kunde
vinna ryktbarhet, blott och bart därföre att de voro förtrogna
med de klassiska språken. Johan Skytte, Gustaf Adolfs
genialiske lärare, den nitiske bibliotekarien Johan Bureus
och den berömde juristen Johan Stjernhöök invigde redan
tidigt sina döttrar i de grekiska och latinska språkens
studium, och Vendla Skytte, Katarina Burea och Margareta
Stjernhöök räknas bland Sveriges lärda och märkvärdiga
qvinnor, ehuruväl deras lärdom och märkvärdighet bevisas
endast af några latinska bref och anteckningar. Den förstnämnda
torde hafva haft en ovanligt stark intelligens, men det
unnades henne ej att uppnå mer än det tjuguförsta lefnadsåret.
Egande en bildning vida öfver den vanliga, om också ej så
väl hemmastadda i de klassiska språken som de
ofvan-nämnda, stå diplomaten Schering Rosenhanes dotter Beata,
hvilkens bref och anteckningar vittna om ett poetiskt och
reflekterande lynne, samt Anna Agriconia, hvilken jämte sin
broder adlades och antog namnet Åkerhjelm. Hon följde
Otto Wilhelm Königsmarcks grefvinna på dennas resor i
utlandet, och de få bref och fragmenter af hennes dagbok,
hvilka återstå, visa, att hon var en kunnig och intelligent
qvinna. Några andra med dessa jämnbördiga i kunskaper
och intelligens torde ock kunna uppräknas, men alla —
drottning Kristina undantagen — öfverglänstes i ryktbarhet af
Sofia Brenner. I begåfningens djup eller omfattning torde
hon likväl ej varit dem öfverlägsen, något snille var hon i
hvarje fall inte, om hon också af sin samtid ansågs vara
detta, men under en lång lefnad unnades det henne att
utveckla en del af sina anlag, och det lyckades henne i
säll-spord grad att i vida kretsar vinna aktning och beröm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
