Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stället ville åklaga skräddarpojken, som så falskeligen hade
angifvit dem. De svarade till denna förfrågan nej. Gossen
kunde råka i olycka, och de ville honom intet ondt. Denna
deras beskedlighet föreföll emellertid biskopen misstänkt, så
att han började åter i sitt sinne undra, om det verkligen
stode riktigt till med dessa qvinnors själstillstånd.
Gossen tyckes funnit sig väl i sin angifvarroll. Han
blef mer och mer uppburen för sin förmenta klokskap att
känna igen hexor. An kom en bonde och frågade honom,
om inte möjligen hans svärmor vore en hexa, och en annan
gång var det en gumma, som svårligen misstänkte sin
sonhustru för trollkonster. Då som i alla tider närde tron
på trolldom misstroendet och hämndlystnaden inom
släkterna.
Den ordinarie domaren i orten fick i augusti 1757
tjenst-ledighet, och i hans ställe förordnades en ung häradshöfding
Ekman. Denne var häftig och vidskeplig. Möjligen ville
han också göra sig viktig, nog af, han lät inför tinget
instämma några af de af ynglingen angifna och af biskopen
tilltalade qvinnorna. De infunno sig, tolf till antalet, lugnt
tröstande på sin oskuld. De voro af olika åldrar, den yngsta
ej mer än sjutton år, den äldsta öfver femtio. Tre voro
ogifta, de andra gifta eller enkor. Några af dem, bosatta
i närheten af tingsstället, gingo dit utan att först ordna i
sitt hem. De menade, att de genast skulle få vända
tillbaka. Några bevis på deras brottslighet funnes ju ej.
När de kommo inför domaren, insågo de likväl snart,
att de ej lätteligen skulle få återvända. Han tilltalade dem
barskt och bad dem med trug och pock genast bekänna.
De svarade sig intet veta af någon trolldom och hade ingen
bekännelse att afgifva. Domaren befallde då, att de skulle
undergå tortyr. Därmed styrde länsmannen Tillberg, liksom
domaren en rå och vidskeplig karl. Den ena efter den
andra af de stackars anklagade utsattes för de grymmaste
plågor. Under smärtorna undsluppo dem några halfva
bekännelser, men inkomna inför domaren, återtogo de dem
oftast. De fördes då omigen ut för att undergå än
grymmare marter. De svagare bekände då de brott domaren
förestafvade dem, att de skulle bekänna. Det fanns dock
qvinnor, som innan en osanning kom öfver deras läppar, ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
