Äfven i detta fall var provinsen Zeeland försigtigare, och Holland, särskildt staden Amsterdam, ifrig. En instruktion för flottan blef verkligen utarbetad i största hemlighet, och Hollands stater beslöto sig för utrustandet af en flotta d. 12 aug. n. st. 1655, som under Jakob v. Wassenaer, herre till Opdam, skulle segla till Östersjön. Man tänkte sig ej härmed någon fientlighet, utan endast att skydda sjöfarten, gifva kraft åt blifvande underhandlingar, och man hoppades, såsom residenten Appelboom skref, »att konungen af Sverige skall spara sin örlogsflotta och lida, att den holländska flottan ginge och spatserade till en tid i Östersjön» <footnote>Apbms bref 27 aug. 1655.</footnote>. Den outtröttlige och nitiske Harald Appelboom ingaf till Generalstaterna ett nytt memorial den 23 aug. n. st., i hvilket han framhöll konungens ledsnad öfver det misstroende, Generalstaterna visade Sverige, ansåg, att afsändandet af en flotta till Östersjön måste väcka missnöje därstädes, liksom alliansen med Brandenburg redan gjort. Generalstaterna hade ej skäl att klaga, men väl konungen af Sverige för under de sista åren lidna oförrätter. Detta memorial lästes med stor »intention», och i den öfverläggning, som följde, visade sig den allmänna oviljan, som herskade emot Sverige <footnote>Wicquefort anf. st. 366; Pufendorff anf. st. nämner ej detta memorial. Apbms bref till K. M. 24 aug. 1655; Memorial tryckt i Delft. s. å. se Kongl. Bibl. Saml., Utl. makter.</footnote>. Emellertid fortsatte Karl Gustaf sitt segertåg genom Polen. Den 23 augusti stod den första träffningen, vid Sobota, den 30 s. m. intågade konungen i Warschau, den 15 september stod han utanför Krakau, och den 8 oktober kapitulerade den ende duglige general, Czarnecki, som Polen visat sig hafva, och konungen