Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skarpt mot Holland, som för sina intressen möjligen
skulle inveckla Staterna i ett farligt krig [1].
De till norden afskickade ambassaderna ådrogo sig
ock den allmänna uppmärksamheten i Haag. Hvad den
till Danmark afsända angick, tyckes den ej genast
inverkat på Danmarks hållning, ehuru väl rapporterna
därifrån lugnade Staternas farhågor [2]. Ett förbund till
Danzigs skydd ingicks dock den 16 aug. 1656 mellan
Danmark och Staterna [3]. Den till svenske konungen
afsända ambassaden visade under flera månader ej några
resultat. Sparsamma voro till och med de
underrättelser, som från densamma anlände till Nederländerna [4].
Den 8 och 20 maj hade hållits konferenser mellan de
nederländske sändebuden och rikskanslären, sedan hade
underhandlingarna uppskjutits, emedan nederländarne ej
hade nog utförliga ordres. Sedan de erhållit sådana,
och konungen utfärdat ofvannämda instruktion, inträdde
åter ett uppehåll, förorsakadt af att rikskanslären
måste resa till Thorn och af att Isbrants insjuknat. Den
11 juli ägde ändtligen i Marienburg ett sammanträde rum,
hvarvid man beslöt att underhandla i Elbing.
Rikskanslären kunde ej längre uppskjuta förhandlingarna, då
såväl konungen som ambassadörerna yrkade på deras
begynnande [5].
Under denna tid hade förbundet mellan Sverige och
Brandenburg förnyats den 15 juni 1656, hvarvid
farhågorna och oviljan mot Sverige ytterligare växte, ej
blott hos Staterna, utan äfven hos Österrike, som
fruktade, att Sveriges krigståg nu skulle sträckas åt
Tyskland [6].
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
