förstå och observera traktaten samt evitera all dispyt och missförstånd och förtaga all jalousi samt gifva god konfidens och förtrolighet» <footnote>Apbms bref 22 jan. Appelboom rådde förut konungen att göra Staterna »perplexe» med motpunkter, såsom att Sverige skulle få fritt trafikera i Ost- och Väst-Indien, att 7 art. i Stockholmsfördraget noga skulle iakttagas etc. Se Apbms bref 5 jan.</footnote>. Till Danzig ville dock ej Staterna lemna några subsidier, ehuru därom alt fortfarande underhandlades <footnote>Apbms bref 19 jan. De danziske deputerade rådde därföre med understöd af de Witt Danzig att inkludera sig i traktaten.</footnote>. Äfven ett af v. Beuningen utkastadt alliansförslag emellan Danmark och Generalstaterna vågade de Witt själf ej uppläsa i Hollands »vergadering» <footnote>Bref fr. de Witt 27 febr. Se de Witts Brieven; Apbms bref 29 jan.</footnote>. Man var dock betänkt att iordningställa flottan i fall den kunde behöfvas <footnote>Apbms bref 23 febr.</footnote>. Emellertid förhandlade de nederländske sändebuden med Karl X om de från Nederländerna komna elucidationspunkterna, efter att de förgäfves sökt enligt sin regerings önskan medla fred <footnote>Enligt resol. af den 18 nov. 1856. Se Aitzema anf. st. VII sid. 687. — Dorp skref den 27 mars 1657: »Konungen af Sverige skall med alla medel söka bibehålla sig här och aldrig komma, efter hvad han själf säger, att sluta en stumsdorferfred». Se de Witts Brieven sid. 488.</footnote>. Dessa elucidationspunkter voro de första, som formligen framlades inför Karl Gustaf, men i själfva verket voro de, såsom vi sett, de andra i ordningen, som af Generalstaterna blifvit uppstälda. De innehöllo en begäran: 1) att få utgå från 1640 års tulltaxa och att få densamma, jämte reglemente för tullvisitationerna insererade i fördraget; 2) att Staterna uttryckligen skulle förklaras såsom den mest gynnade nationen; 3) att kompagnier i allmänhet och särskildt tjärkompagniet skulle upphäfvas; 4) att Danzig med eller mot sin vilja skulle