inkluderas <footnote>Apbms bref 5 febr. (g. st.?) Pufendorff anf. st. IV § 87 framställer punkterna något utförligare, och ej alldeles lika. Ingenstädes har jag funnit dem in extenso. — Ratifikationen skulle äga rum inom fyra månader enl. traktaten.</footnote>. Jämförda med föregående anmärkningar finna vi att såväl mom. 1) som 3) blifvit något skärpta. Elucidationspunkterna ansåg emellertid konungen omöjliga att antaga. Det vore något inom den diplomatiska verlden oerhördt och kunde gifva anledning till »främmande spekulationer och gissningar». Ville blott Staterna ratificera, skulle elucidationerna sedan kunna tillfogas <footnote>Se Huyberts och Isbrandts rapport, dat. Marienburg den 20 febr. (n. st.?). Bilaga t. Apbms bref. — Sändebuden hade förhandlat dels med konungen, dels med Bengt Oxenstjerna, Björnclou och Coyet. — Rapporten innehåller en vidlyftig redogörelse för den ordväxling, som uppstått i anledning af Staternas begäran om tjärkompagniets kassation och om Danzigs inklusion. — Af de nederl. sändebuden var Dorp i Danmark, de andra bägge hade varit hos kurfursten i Königsberg en tid. Se bref fr. Dorp 3 jan. Bilaga t. Apbms bref.</footnote>. Tjärkompagniet ansåg konungen stod alldeles utanför Elbingertraktatens område och var dessutom alldeles omöjligt att upphäfva; hvad Danzig angick ansåg han, att staden inneslutits i förbundet, ej blott för att skydda handeln såsom Staterna påstodo, utan för att iakttaga neutralitet i kriget. I en skrifvelse af den 27 febr. förklarade slutligen konungen, att han ville vara så tillmötesgående som möjligt och ville ej sätta sig emot, att man utgick vid tullsättningen från 1640 års taxa, blott man ej insererade ordinantien och taxan i fördraget, ty dessa ansåg han nu vara olämpliga, sedan danskarnes tullfrihet hade upphört genom freden i Brömsebro. Uti ofvannämnde stadga förekom nämligen, att inga främmande, som utskeppade gods, skulle betala tull, utan allenast svenska borgare, som försålde godset. Denna förordning, ehuru alltid betungande, hade dock haft något skäl för sig, så länge danskarne hade tullfrihet, nu däremot skulle den omintetgöra verkan af den olika tullen på svenska och