utländska skepp. Förordningen om certifikat, som däri förekom, vore ock nu mera alldeles onödig, liksom såväl listan som ordonantien erbjöd en hel mängd andra ofullständigheter och brister, hvaraf en del kunde vara menliga för nederländarne själfva. Konungen skickade dem likväl listan af 1640 och ordonantien med nödiga förändringar. Hvad Danzigs inklusion angick, ville ingen den hällre än konungen, dock förordade han, att staden skulle ersätta honom för de utgifter, dess fiendtligheter <footnote>Angående dessa se Gralath anf. st. II sid. 566 och följ.</footnote>, sedan fördragets afslutande, förorsakadt honom. — De öfriga frågorna bevärdigade konungen ej med svar <footnote>Se konungens bref t. Appelboom dat. Marienburg d. 27 febr. Riksreg.; Apbms bref af den 26 och 27 mars. I det sistnämda brefvet omtalas ett instrumentum elucidationis, som Appelboom erhållit af konungen. Antagligen af lika innehåll med brefvet af den 27 febr.</footnote>. Det sätt, hvarpå konungen besvarat 1. och 4. punkterna i Staternas elucidationskoncept, fann man i Haag tillfredsställande. Däremot kände sig holländarne svikna i sina förhoppningar rörande de andra frågorna, särskildt hvad tjärkompagniet beträffar <footnote>Apbms bref 27 mars. Inlemnade ett mem. 12 mars n. st. om ratifikation.</footnote>. Zeeland ratificerade likväl nu fördraget med de erhållna elucidationerna <footnote>Apbms bref 30 mars.</footnote>. Hollands deputerade kunde dock ej förmå sig härtill. De föreslogo, att man skulle söka utverka, att tjärkompagniets privilegier ej skulle få förlängas, efter som man ej kunde erhålla deras kassation <footnote>Tjärkompagniets privilegier voro utverkade på 20 år, från 1648.</footnote>. Angående »terminus a quo» hade Karl Gustafs upplysningar framkallat en reaktion. Året 1646 var verkligen bättre såsom utgångspunkt än föregående år, och förargelsen var allmän, att man af brist på svenska tullistor bråkat onödigtvis <footnote>Apbms bref 9 och 16 april; de Witts bref 6 april. Se de Witts Brieven V.</footnote>.