elucidationer <footnote>Bref fr. amb. i Preussen af d. 24 juli (n. st.). De voro då oroliga för att de ej erhållit några bref, enär tillfälle då erbjöds dem att underhandla med Björnclou i Stettin. Bilaga t. Apbms bref.</footnote> efter juni månads fruktlösa underhandlingar. Då dessa slutligen anlände, reste sändebuden öfver Lübeck för att uppsöka konungen <footnote>Bref fr. amb. i Preussen, Danzig 28 aug. (n. st.) Bilaga t. Apbms bref.</footnote>. Ratifikation mötte dock nu rent formella svårigheter, enär provinsen Zeeland genom sin ofvannämda resolution förenat traktaten med elucidationer, olika de holländska, och två af de andra staterna ratificerat utan elucidationer. I annat fall är det möjligt, att såväl Staterna som Karl Gustaf i detta nu ratificerat <footnote>Apbms bref 17 sept.</footnote> för att känna ett ögonblicks lugn. Något egentligt inflytande på händelsernas utveckling torde dock en ratifikation under dåvarande förhållanden knapt utöfvat. Vissa yttranden i Appelbooms ofvan omtalade i Danmark tagna bref hade gjutit olja i elden och förbittrat ytterligare sinnesstämningen i Haag mot Sverige under sommaren 1657. Dessa yttranden hade tagits såsom en kärkommen förevändning af det danskvänliga partiet, som ej vågade komma fram med nya elucidationer. Ratifikationsunderhandlingarne afbrötos dock ej genast. Den 4 juli, 3 aug. och 15 sept. (alt n. st.) inlemnade Appelboom memorial. Helt annat blef förhållandet, då konungen i sin redan nämda skrifvelse af den 6 sept. förbjöd de nederländske sändebuden tillträde till sin person <footnote>Ankom d. 29 sept. n. st. »Rätt och solid, men något för skarp», skref Apbm 1 okt.</footnote>. Detta bref framkallade i Haag en allmän oro, att man ej skulle få deltaga i blifvande fredsunderhandlingar. Ett mäktigt parti önskade af denna orsak en ratifikation och till detta parti hörde den försiktige de Witt <footnote>De Witt hade förut för Appelboom uttryckt sitt ogillande af danskarnes uppförande, framhållit sin fredskärlek, samt visat sig ytterst artig mot den svenske residenten. Apbms bref 29 juni och 3 aug. — Många voro dock förbittrade mot Sverige i anledning af att konungen kunde jämföra en resident och tre extra ordinarie ambassadörer, »hvilka, såsom de sade, intet peccerat utan skrifvit rapporter, som kunde varit dikterade af konungen själf». (Apbms bref 5 okt). Appelboom anmärker häremot, att en konungs minister måtte väl vara mycket för mera än republikers ambassadörer. Apbms bref 19 okt.</footnote>.