hade äfven det sina svaga sidor. Visserligen hade Ludvig XIV sändt i april 1657 den skicklige diplomaten de Thou för att vinna Staterna och hindra deras anslutning till Spanien, hvilket senare fransmännen fruktade, emedan de lagt beslag på nederländska skepp, lastade med spanska varor, samt inskränkt den nederländska handelsfriheten <footnote>I fråga om de tagna skeppen visade Frankrike mycken undfallenhet. Appelboom klagar (den 6 aug.) öfver, att Staterna härigenom blifva så smickrade och uppblåsta.</footnote>. Men å andra sidan voro England och Frankrike i förbund sedan den 23 mars 1657, och de Thou visade städse den svenske residenten den största välvilja och sökte att så mycket som möjligt förena sina egna och Sveriges intressen <footnote>Apbms bref 14 maj, 30 juli, 20 aug. m. fl. ställen. Pufendorff anf. st. V 68, är af en annan mening om de Thous förhållande till Sverige under denna tid. Appelboom kan dock i sina bref ej nog ofta och i nog starka uttryck uttala de Thous välvilja emot Sverige och anför flere af hans yttranden och äfven åtgärder i detta syfte. Efter freden i Roskilde svalnade dock något hans intresse för Sverige. Se Apbms bref 22 mars, 22 juli m. fl.</footnote>. Något förbund afslöt han ej häller med Staterna, och såsom skäl därtill angaf han bland annat önskan att se händelsernas utveckling kring Östersjön <footnote>Apbms bref 30 juli och 6 aug. — Karl Gustaf skref den 20 juli till sekreteraren Courtin och anhöll att blifva innesluten i en möjligen blifvande traktat mellan Frankrike och Staterna.</footnote>. Äfven Spaniens hållning manade Staterna till försiktighet. Det talades nämligen om, att spaniorerna skulle öfverlemna Dünkirken åt engelsmännen, hvarigenom Spanien skulle vinna Englands vänskap. I Haag motarbetade dock den spanske ambassadören Gamarra med framgång Sverige och närmade sig Danmark <footnote>Särskildt motarbetade han Sverige hos änkeprinsessan af Oranien. Se Apbms bref 22 juni. Carlson anf. st. 186 not.</footnote>. Stridigheter, som uppstått emellan biskopen i Münster och hans undersåtar, sysselsatte också politiken i Haag och ökade spänningen mellan provinserna <footnote>»De münsterske oroligheter äro för E. Maj:t lika goda som subsidier.» Apbms bref 26 okt.</footnote>. Likaledes var förhållandet spändt