bundsförvandter, äfven om ej Karl Gustafs själfständiga karaktär och politik alltid hade varit egnad att göra honom till en mindre värderad allierad. Frågan gälde, om Köpenhamn i längden kunde hålla stånd emot konungens anfall. Karl Gustaf intågade likväl ej i Köpenhamn. Staden blef undsatt af den nederländska flottan, som ankrade vid stadens redd den 29 okt. efter en ärofull strid med den svenska flottan. Denna omständighet visar tillräckligt sanningen af det påståendet, att det var Staterna som i främsta rummet omintetgjorde Karl Gustafs planer om ett svenskt östersjövälde. De underhandlingar, som nu följa, äro egnade att ytterligare bekräfta detta uppfattning <footnote>Utan att redogörelsen för de föregående underhandlingarne kan göra anspråk på fullständighet, måste likväl af flere skal de följande underhandlingarne blifva knapphändigare behandlade, särdeles då dessa mer än någon af de föregående äro talrika och nära sammanhängande med den allmänna europeiska politikens många förvecklingar.</footnote>. *

VII.

Genom den af Generalstaternas flotta vunna sjösegern var ett omslag i den europeiska politiken i mer än ett hänseende skönjbart. Generalstaterna, fullt medvetna om segerns betydelse, voro beslutna att med kraft och själfständighet fullfölja den inslagna vägen. Nya hjälpsändningar skulle skickas till norden. Sverige skulle om möjligt tvingas att antaga fredens i Brömsebro vilkor <footnote>Apbms bref 25 okt., 18, 25 nov. 1658 samt 13, 20 och 24 jan. 1659.</footnote>, och underhandlingar, redan inledda med Danmark om erhållande af ersättning för