Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Ordbok] ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kommande, Hängeväxterna
tillhörande träd, med blomning på bar qvist
och klibbiga blad: Alnus glutinosa
Willd. Kallas äfven Grönal. Alen
förökar sig med ovanlig lätthet. Alarna
äro de träd, som tidigast blomma och
sist fälla sina löf.
Pilar trifvaa på flodernas brädd, och
alar i träsken.
ADLERBETH 74.
Vid bäcken aspen sina qval
Förtäljde för den kalla al. arnell 12.
Alen är en bild af idoghet,
Och af höjdens stormar hon ej vet.
Grå-al, se Arre.
Alant, m., en prydlig växt af
Hålk-blomstriges familj, med stora gula
blomhufvud: Inula Helenium L. Hos
äldre förf. äfven Alunarot. Alanten är
en af de väldigaste inhemska örter,
och roten användes i medicin.
Anm. Namnet Alant är redan i sjunde
seklet antecknadt bland Yestgötarne i
Spanien (jfr Bot. utfl. 1:143), och ännu
bibehållet i Tyska, Danska och sydsvenska
folkspråket. Numera i riksspråket 0förvändt
till det mycket missledande Ålandsrot
och af en del skriftställare till Elinsrot,
Helenerot, under förmodan att namnet
kommer af Helenium, som dock härleder
sig från Grek. fAog» kärr.
Al g, f., en talrik klass bland
Grodd-trådsväxterna, hvars slägten växa i
vatten; det Latinska Alga. Hit höra Tång,
Slake, Söl m. fl.
Ringare än på hafvets strand
uppkastade algen.
(»projecta vilior alga», virg. Ecl. 7:42.)
t Algräs, Rosl., Alskogsgräs,
Österb. = Mjödört.
f Alkanna, f., färgstoft, som
er-hålles från Orienten af Alkanna
Unctoria Tausch (af Linné förd till slägtet
Anchusa).
f Alllbotsrot, Nerike = Äng-anis.
Alm, f., ett allmänt löfträd,
blommande på bar qvist, med hela,
vanligen sträfva blad: Ulmus h. Almarnas
vingade frukt kringföres vida af yinden.
De täta almars skjul en fåfäng
tillflykt ger.
creutz 15.
Flera förändrade slag man finner af
härdiga almar.
ADLERBETH 74.
Almar i ståtlig växt sig sprida för
himmelens vindar.
DAHLGREN 1: 141.
Allmän Alm (U. montana Sm.)
finnes öfver hela landet, upp till
Vester-botten.
Kork-alm (Z7. campestris Sm.)
förekommer på Öland och Gotland; har
mindre löf än den föregående och
korkartad bark.
Vres-alm (U. effusa Willd.) finnes
äfven på Öland; är skild från
Kork-almen genom långt skaftade
blommor.
Almecke, Medejp., Almocke,
Ye-sterb., Almycke, Angerm. = Kropp.
— Detta namn (lånadt från Lapskan?)
är så allmänt, ehuru olika uttaladt, i
de Norrländska landskapen, att jag
ansett det förtjena upptagas.
Aloe, m. 1) Ett artrikt örtslägte
bland Liljeväxterna, på Cap, med
köttiga, saftfulla blad, hvilkas saft
användes i medicin: Aloé l.
2) Amerikansk eller vanligen s. k.
Hundraårig Aloe, hvilken tillhör ett
annat slägte: Agave americana l.
3) Indisk Aloe, bekant för sin
egenskap att motstå förruttnelse:
Aloéxy-lon Agallochum Loub. Denna är den
under namn af Aloe i vår bibel
omtalade växten.
4) Svensk Aloe benämnes af
Til-landz m. fl. slägtet Dyborrc.
AlprOS, f., en skön buskväxt af
Ljungfamiljen, tillhörande södra
Europas fjell, och i största prakt
uppträdande på Himalaya: Rhododendron
l. En liten förkrympt buske af detta
slägte finnes äfven på våra fjell:
Lapska Alprosen, R. lapponicum \vG.
Hvar morgon en alpros jag fäster i
hatten
Och börjar min vandring med stafven
i hand.
BÖTTIGER 1: 283.
f Alrot, Gestrikl. = Hönsbär.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
