Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Ordbok] ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Församlen mera lätt från
hallonbu-’ skens höjd
Dess frukt, som bjuder sig, af färg
och vällukt röjd.
OXENSTJERNA 2: 53.
De rödaste hallon jag ärnar dig gifva.
nicaxder 1: 454.
i Halsgräs, n., Herj ed. == Allmän
Stålört. o
f Halster, Hilster, Hjelster, i
olika landskap förekommande olika
uttal af Jolster.
Hampa, f., en för sina tågor allmänt
odlad växt, med skilda kön: Cannabis
sativa l. Hanplantan kallas
Gållham-pa, honplantan Fröhampa. Af hampa
beredas gröfre väfnader, rep m. m.
Anm. Ordet brukas ej i plur., utan
nyttjas för sådan användning hampstånd.
Hampnässla, se Nässla.
T Hampört, f., rätteligen
Hamp-dån, se Dån. Linnés Sk. resa 272.
I Dalins ordbok hänföres namnet till
Floks.
f Handknopp, m., Wahlenberg =
Fläckigt Nyckelblomster.
f Hanekam, m. 1) ett i
folkspråket alldeles obekant namn på
Rhinan-thus Crista galli L., af hvilka två sista
ord det är en öfversättning; 2) i Skåne
benämning på en art af slägtet Hvifva
(PPrimula Auricula L.).
t Hansblomster, se Sankt
Hans-blomster.
f Hansletslbär, -gräs =
Nattskatta. Se Linnés Gotl. resa 209.
f Harbrodd, m. = Fryle.
i Hardun, n. = Ängdun.
Harfloka, f., en liten Umbellat med
hela, jemnbreda blad och enkel
blomflock: Bupleurum tenuissimum L.
f Harfot, m. (Hareqvä, Dalsl.),
enligt folkspråket och alla äldre
författare benämning både på
Kattfots-örten och Musörten; men efter
uppgift skall vid Nyköping samma namn
öfverföras till Ängsyran.
f Hargräs, Skåne = Tuftåda.
t Hargök, ett alldeles falskt
upp-gifvet namn.
Harklöfver, se Klöfver.
i Harkummil, m., Jemtl.
=Björn-loka. — Ett särdeles opassande namn.
Harkål, m., en- ettårig växt,
tillhörande Fibleväxterna, men utmärkt
genom saknaden af fröfjun: Lapsana
communis L. — Namnet kål är mycket
olämpligt, men så allmänt antaget, att
det måste bibehållas.
Harmyilta, f., örtslägtet
Calamin-tha Lam., förr förenadt med Timjan,
men skildt genom i krans sittande
blommor. En art, C. Acinos Clairv., är
inhemsk och kallas äfven Hartimjan.
f Harpungar, m. pl. = Tarald.
.. Har- ris, n., en vacker buskväxt af
Artväxternas familj, med kantiga
grenar, gula blommor och håriga
fröbaljor: Spartium scoparium L. Harriset
växer hos oss endast på de Skånska
sandfälten.
Harsyra, f., en vacker vårväxt med
enblommig stängel, rotbladen
sammansatta af trenne omvändt hjertlika
småblad, kronbladen hvita, blåådriga:
Oxa-lis Acetosella L. Harsyran har en
behagligt syrlig smak. Harsyror insamlas
i mängd för beredande af oxalsalt.
Hartimjan, se Harmynta.
+ Harull, f. = Ängdun.
f Harvia, f. (misskrifning
förHar-vicka) = Kråkvicka.
Harväpling, m. = 1) allmänt
Harklöfver; 2) Österb. Harsyra; 3) Sv.
Bot. Getväpling.
Haräpple, n., en märkvärdig,
underjordisk svamp, som till växtsätt
liknar Tryffeln, men inuti är fyld med
svart fröstoft: Elaphomyces Nees.
f Haröra, n., Österb. =
Konvaljens blad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
