Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Ordbok] ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hörande Tistelväxterua (Lappa Tourn.),
hvars hålkfjäll sluta i en hake, med
hvilken de hänga fast vid kläderna.
Kardemumma, f., frön af
åtskilliga kryddväxter från Ostindien,
företrädesvis arter af slägtena Amomum L.
och Cardamomum Saltsb.
Kardtistel, m., ett örtslägte
tillhörande Väddväxterna, med taggiga
stjelkar och hålkfjäll: Dipsacus J>.
Kallas äfven Kardskära.
Fabriks-kardtisteln, D. fullonum
l., med i spetsen haklikt böjda
hålkfjäll, odlas för ullberedning i fabriker.
f Karlintistel, m., af C arlina L.
= Stjerntistel. Namnet, alldeles
onödigt, är inkommet från Tyskan, hvari
det tillägges eu hos oss ej växande art.
Karsöta, Karört, rigtigast
Kas-SÖta, f.. ett i Upland och Osterg.
vanligt namn på Mjödörten.
Karv, Karve, m., det äldsta
inhemska, ännu i Norrland, Norge m. fl.
st. brukligaste namnet på Kummil:
Carum Carvi L.
Kase, m. 1) Ett gammalt, nu
nästan förloradt namn på Vass, men
qvarlefvande i Kers och här nedan
anförda sammansättningar. —vid Persnäs
pu Öland »letades (färgades) ullet med
Kasa eller veppan af rör (vass)». Linnés
öl. resa 115. — 2) Grässlägtet Fluminia
Fb., hvilket till utseeude och växtsätt
liknar Vass, men har mångblommiga
småax med treuddiga agnskal: F.
arundinacea Fb.
Kasedun, n. = Kafveldun.
Kasevia, Kasevija, f., ett af våra
största gräs, mycket likt Kase, men
foderskalen äro kortare än småaxen:
Glyceria aquatica Wablb.
Kasia, f., ett träd af Lagerfamiljen,
bekant för sin vällukt; kallas oftast
Kasielager: Persea Cassia Spr.
Kasias blomma och fler ljuf vällukt
spridande örter.
ADLERBETH 15.
Kassiaträd, n., ett trädslägte i
Egypten och Ostindien, tillhörande
Artväxterna, hvaraf flera arter äro
utmärkta för sina laxerande egenskaper:
Cassia l. Se Sennetsblad.
Kassöta, se Karsöta.
Kastailie, m., frukten af det i
södra Europa och Orienten växande Äkta
Kastanieträdet (skildt från
Hästka-stanien), näi-mast förvandt med Bok:
Castanea vesca g^rtn.
Kastanjernas träd af bördighet yf vas;
Marken i kronornas skygd är höljd af
ymniga frukter.
’ ADLERBETH 3ti.
Kastlöser, f. pl., efter socknen
Kastlösa på Öland = Vår-adonis.
f Kattballar, m. pl. =
Fårkum-mer.
Kattfotsört, f., ett allmänt bekant
örtslägte, tillhörande Boväxterna, utan
strålblommor: Antennaria g^rtn. Den
allmännaste arten är A. dioica g^btn.
— I talspråket säges vanligen kattfot,
kattfötter.
Kattklor, f. pl., en i Bohuslän,
Vermland och flerstädes bruklig
benämning på Gigelsärt, men obrukbar
som växtnamn. Genom förvexling har
benämningen blifvit öfverförd äfven
till Anthyllis L., som dock
allmänne-ligen och af alla bättre botaniske
författare kallas Räfklor.
Kattleka, Kattlusta,
f.,Wahlen-berg = Kattmynta.
Kattmynta, f., örtslägtet Nepeta
L., tillhörande Sugeväxterna;
närför-vandt med Mynta, men kronan
läpp-formig och ståndarne närmade till
hvarandra. N.Catariah. Har behaglig lukt,
som sökes af katter.
Kattostväxter skiljas från öfriga
genom ståndarsträngarnes
samrnan-växning till en pelare: Malvacece Juss.
Typen för familjen är slägtet
Kattost, m. (Malva i..), hvars yttre
blomfoder är trebladigt. Namnet är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
