Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Ordbok] ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stinknäfva (G. Robertianum l.),
•ettårig, utmärkt från flera andra,
likaledes ettåriga arter genom sin
stinkande lukt.
Ängsnäfva (G. pratense l.), lik
Skogsnäfvan, men har mera inskurna
blad och sköna högblå blommor.
Anm. Genom ett olyckligt stafningsfel
har man kommit att föra namnet Näfva
till slägtet Slideknä. Detta kallas
vanligen i södra Sverige RöKnäa; i stället
för Rö(d)-knäa har man läst Rök-näva och
derigenom fått benämningen Näfva till
slägtnamn för Polygonum. L., hvarpå den
icke har aflägsnaste tillämpning, hvilket
sedermera föranledt flera olyckliga
sammansättningar.
Näfverlaf, Näfvermossa, se Laf.
i Nägde, Angerm. = Spergel.
Näglika, f., ett artrikt örtslägte,
typ för Näglikeväxterna, skildt från
öfriga slägten genom fyra eller två
fjäll, som nedtill omgifva det
cylindriska fodret: Dianthus L.
Näglikor täckt bland röda pioner
Sira hvar vinkel och lukta så skönt.
BELLMAN 3: 123.
Borstnäglika (D. barbatus l.), med
lancettlika blad, blommorna i en jemn
qvast.
Praktnäglika (D. superbus l.), med
röda blommor i gles vippa,
kronbladen delade i hårfina flikar.
Sandnäglika (D. arenarius l.), med
kronbladen som hos den föregående,
blommorna hvita, stjelken
enblom-mig. Sandnäglikan uppfyller vid
midsommartiden luften med en doftande
aromatisk vällukt. Jfr Linnés Sk.resa
74. — Liknar mycket den utländska,
stundom odlade Fjädernäglikan (D.
plumarius L.), men denna har isgrått,
grenigt örtstånd.
Saronsnäglika (D. Armeria l.), se
Saronsblomster.
Trädgårdsnäglika (D.
Caryophyl-lus l.) har grenig stjelk, ensamt
sittande blommor, i kanten tandade
kronblad.
Ängsnäglika (D. deltoides l.), lik
den föregående, men flere gånger
mindre och har blott två smala skärmblad
under fodret.
Näglikekummer, se Kummer.
Näglikeväxter, familjen
Silena-cece lixdl., Tvåhjertbladsväxter med
ledade stjelkar, motsatta, enkla blad,
sambladigt blomfoder, sköna
fembla-diga blommor och centralt fröfäste.
f Näsgräs, Nosgräs, Dalarne =
1) Röllika, 2) Nysrot.
Nässla, f., ett allmänt bekant slägte,
tillhörande Tvåhjertblads- och kronlösa
växterna, hvilket genom sina stickande
hår gör sig lätt kändt: Urtica L. Kallas
äfven Nätla (fornsv. ncetla), Näta, Nät.
Jag är en nässla; den mig rör
Får känna hvad min qvickhet gör.
Men slutlig man mig agar
Och kål på mig tillagar, v. dalix 5:356.
Brännässla (U. dioica l.),
mångårig, med hjertlika blad.
Etternässla (U. urens l.), ettårig,
med ovala blad.
Hampnässla (U. cannabina L.),
mångårig, med flikiga blad; liknar
Hampa och lemnar, såsom denna
växt, äfven tågor.
Anm. Den sistnämnda är vida skild
från allmogespråkets Hampnässla, en art
af slägtet Dån. I detta språk kallas flere
#Sugeväxter0 nässla, t. ex. Blindnässla,
Bonässla, Asknässla, hvilka icke ega den
ringaste förvandtskap med Nässleslägtet.
Nässleklocka, se Blåklocka,
iNässlesilke, n. = Allmän
Snar-refva.
Nästrot, f., ett örtblad saknande
slägte af Nosseväxternas familj, med i
en knippa samlade rotgrenar, liknande
ett skatbo: Neottia Nidus avis (l.).
Nörel, Nörla, f., mycket små
Narfväxter med syl-lika blad, treskalig
frukt: Alsine \vG. Namnet, tillagdt
äfven Lepigonum Fk. (se Fjällnarf),
tillhör egentligen Norskan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
