- Project Runeberg -  Kritisk ordbok öfver svenska växtnamnen /
93

(1880) [MARC] Author: Elias Fries - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Ordbok] ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

l. (Dess af Dalin anförda benämning
Papperssäf är origtig.)

f Paradisfikon, n. = Bananas.

Parasit, m. »De bladlöse (växter)
äro mest Parasiter, utan egen rot, växa
på andra träd eller rötter, otacksamme
gökar emot sin amma». Linné Delic.
nat. 19.

f Parasollmossa (se Bullmossa)

utgår.

f Parasollpalm, f., ett namn,
passande till de flesta Palmer. Det föres
i Dalins ordbok till Corypho.
umbra-culifera l. Se Solfjäderpalm.

f Partrådar (hos Liljeblad
alg-slägtet Zygnema As.) utgår alldeles.

Passionsblomma, f., en i
orangerier odlad växt (Passiflora cmrulea L.),
i hvars blomma man trott sig finna
af-bildade alla verktyg vid Kristi
korsfästning.

Patientia, f., en odlad köksväxt
af slägtet Syra: Rumex Patientia L.

Pelargonie, f., det Grekiska
Pe-largonium Herit., ett förr med Näfva
förenadt örtslägte, men skildt genom
oregelbunden blomkrona. Flera arter
deraf odlas inom hus som
prydnadsväxter, tillförene kallade Geranier.
Pe-largoniernas fädernesland är Cap.

t Penningblad, n., Bromelius =
Dyblad. ^

Penninggräs, n. = 1) Höskallra,
se Linnés Gotl. resa 238; 2) Skärffrö.

Penninggräset... skallrar med sitt frö.

^ OXENSTJERNA 2: 27.

Penningört, f., en krypande ört
med runda blad och ensamma i
bladvecken sittande blommor: Lysimachia
Nummularia L. Jfr Videört.
Penselrost, se Rost.

Peppar, m., namn på åtskilliga
kryddväxter med skarp, brännande
smak. 1) Den nu brukliga Pepparn
erhålles från Ostindien af slägtet Piper

l., med i ax utan all beklädnad sittande

blommor; man har deraf flera slag,
såsom Hvitpeppar, Svartpeppar,
Starkpeppar, Långpeppar. Denna peppar
var känd redan af de gamle Grekerna;
men innan sjövägen till Indien blifvit
upptäckt, erhölls i allmänhet 2)
Peppar från Pepparkusten i Guinea af
Babzélia cethiopica och H. aromatica
Dec. (Negerpeppar eller Ethiopisk
peppar). — 3) Andra skarpt smakande
växter, använda såsom krydda, t. ex.
Cayennpeppar,vanligen kallad Spansk
Peppar, som är frukten af Capsicum
annuum l., m. fl. arter. — Jfr
Kryddpeppar. — Äfven inhemska örter med
brännande smak, t. ex. Tibast och
Pilört (Polygonum Hydropiper L.), har
man kallat Peppar.

Pepparbuske, m., Skåne =
Tibast.

Pepparling, m., flera arter af
Mjölkskiflingarne med skarpt
brännande smak, dock anses några ätliga,
t. ex. Lactarius turpis Fk. och
piperatus Scop.

Peppannynta, f., en odlad
apoteksväxt: Mentha piperita L.

Pepparrot, f., en som matkrydda
allmänt odlad ört, hörande till
Kors-blomstriges familj, med hvita
blommor och köttig, skarp rot: Nasturtium
Armoracia Fb.

Perer, Peror, ett af Linné under
hans Skånska resa (se s. 398)
anteck-nadt namn på Stellaria Holostea L.,
hvilket nu sannolikt är utdödt.
Troligen har det hetat perter, pärter (af det
i landskapsmål förekommande pärt,
häst), i anseende till växtens uppgifna
bruk vid hästsjukdomar.

Perldrufva, f., en odlad Liljeväxt
med bar stängel och blå, klotrunda, i
klase sittande blommor: Muscari, af
hvars arter M. botryoides Mill. är den
vanligaste. Fördes fordom till
Hyacint-slägtet och kallades då Perlhyacint,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:27:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fesvvaxt/0107.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free