Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Ordbok] ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PIMPINELL—POMERANSTRÄD
95
Pimpinell, f., en ört af
Brumväx-ternas familj, med runda blomhufvud,
men utan kronblad: Poterium
Sangui-sorba L. Användes till likörberedning.
Vår lilla frukost vi framställa:
Rödt vin med pimpinella.
bellman 3: 276.
Anm. Bör ej förblandas med
örtslägtet Pimpinella.
Pingstlilja, f., en art af Narciss,
med enblommig stängel och hvita
blommor: Narcissus poeticus L.
Messingskronan jemväl nyskurad
blänkte från hvalfvet,
Och i stället för ljus pingstliljor i
piporna sutto.
< TEGNÉR 2: 53.
Pinier, f. pl., de nötlika, ätliga
fröna af ett med vår Tall beslägtadt
träd i södra Europa, Pinus Pinea L.
Afven trädet kallas Pinie.
f Pinskorf, se Skorf.
Pion, m., en allmänt odlad,
praktfull prydnadsväxt, tillhörande
Ranun-kelfamiljen: Pceonia officinalis Retz.
Pipdån (Pipsör Hels., Piptå
Medelpad) = Dån.
Pipliven, f., en art af slägtet Rör
(Calama gr ostis silvatica Deo.), hvilken
af Linné fördes till slägtet Hven och
deraf fick det origtiga slägtnamnet.
Användes till piprensare; derifrån
härleder sig artnamnet.
Piplök, se Lök.
Pipnässlarf., Dal. = Plister.
f Pirkum, se Hirkenpirk.
Pisang, m., ett af de ädlaste
trädslag, tillhörande
Etthjertbladsväxterna, utmärkt genom sina stora enkla
blad och läckra frukter:
Musaparadi-siaca l. Härstammar från Ostindien
och odlas nu i alla hetare klimat.
-h Pjuska, f., Pjåsk, n.= Spergel.
* Plattlaf, rent förkastligt namn.
Plister (Blisträ Pinl.), m., ett
allmänt örtslägte af Sugeväxternas familj,
med en liten fri tand på ömse sidor om
blomkronans svalg: Lamium L.
Hvitplister, med hvita blommor:
L. album L.
Rödplister, ettårig,med röda
blommor: L. purpureum L.
Plommonträd, n., ett
stenfruktträd af Slånslägtet, med stora, aflånga,
välsmakande frukter, Kallade Plommon:
Prunus domestica L. Man urskiljer två
artförändringar: Gula och Röda
Plommon.
Plommon, gula som vax.
ADLERBETH 15.
De plommon, dem du skådar
I mogning svigtande på smala
stjel-kars trådar,
Ån målar guldets färg, än purpurn
deras skal.
OXENSTJERNA 2: 124.
Pluggskifling, Pluggsvamp,
m., en större, såsom ätlig uppgifven
svamp af Skiflingarnes grupp, med
inrullad, luden kant och greniga, från
hatten lätt skilda lameller: Paxillus
involutus Fr.
f Plumagekorn == Skyffelkorn.
Pockenholz, äfven
Franzosen-liolz, m., ett i Vestindien inhemskt
träd (Guajacum ofjicinale L.), hvilket
användes i medicin och ansetts som
specifikt emot venerisk sjukdom.
i Poleja, f., af Lat. Pulegium
(Mentha Pulegium L.), ett efter Tyska
kräu-terbiicher anfördt namn, som väl
upptagits af äldre författare, men aldrig
vunnit burskap i vårt språk.
Polört, f., en liten tufvig, ständigt
grönskande fjellört, med trerummigt
fröhus: Diapensia lapponica L. Af alla
fullkomligare växter är Polörten den
mest härdade mot kölden.
Pomeransträd, n. (Citrus
Auran-tium L.), en art af Citronslägtet, med
stor brandgul frukt, kallad Pomerans
(af Lat. pomum aur antium).
Det träd från Maltas ö, bvars evigt
gröna krona
Emellan blommans snö är af sin frukt
förgyld,
Ser länge der sin topp af
pomeran-ser fyld.
OXENSTJERNA 2: 154.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
