Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
äldrar. Hon genomströfvade som barn med dem Schweiz
Tyskland och Frankrike, sjungande på kaféerna, tillika
med sin äldre syster, Sarah, och bjudande apelsiner åt
de tankspridda åhörarne för att stimulera deras
offervillighet. Emellertid väckte den lilla Rachels sång,
eller rättare sagdt, hennes sätt att säga sina sånger, en
viss uppmärksamhet. Man presenterade henne för Choron,
som hade öppnat en skola för religiös musik; han fann
henne intelligent och mottog henne i sin klass, i det
han rådde henne att lägga bort sitt judiska namn Rachel
och i stället kalla sig Elise som förkortning af Elisabeth.
Efter några veckors undervisning märkte likväl läraren
att hennes röst saknade omfång och klarhet, men att
hennes sätt att tala var uttrycksfullt och godt, hvarför
han rådde henne att afstå från sången och i stället
tänka på tragedin. Han förde henne själf till
Saint-Aulaire, som oberoende af Konservatoriet inrättat en
skola för dramatisk framsägning.
Efter hos honom åtnjuten undervisning försökte
hon sig 1833 på Théåtre-Moliére och väckte Jouslin
de la Sa lies, dåvarande direktörens för Théåtre
Frangais, uppmärksamhet. Han lät henne inträda vid
Konservatoriet i Michelots klass. Där hörde M:lle Mars
en dag den unga flickan, omfamnade henne förtjust
och förespådde henne en stor framtid. Senare fick hon
undervisning af Sa mson, som påskyndade utvecklingen
af hennes inneboende anlag.
Efter fyra år, fulla af feberaktiga studier, gyllne
drömmar och beständig fattigdom, nästan brist,
uppsöktes hon slutligen af lyckan; det var Monval,
regissören vid Gymnase, som en dag i mars 1837 kom och
erbjöd henne engagement från Poirson, Gymnases
direktör. Hon återtog då namnet Rachel och debuterade den
24 april i »La Vendéenne» (Vendéiskan), men utan
synnerlig framgång. Stycket föll, och man ville då
försöka den unga skådespelerskan i en vådevill »Le mariage
de räison» (Förnuftsgiftermålet), där hon spelade Suzeties
roll, men ansågs allt för tung och allvarlig för den
lättare genren. Rachel var förtviflad och lemnade på
Poirsons råd Gymnase, hvarpå hon efter många mot-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
