Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - ”BRAND-PETTER.” Historien om ett öknamn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sätta tankarne litet mer i ordning, så att jag kunne
tala om alltihopa precis som det va’!
— Se här, kära Petter! — svarade kamrern och
slog i åt honom, intresserad som han allt mera kände
sig, både af mannen sjelf och af hans sätt att omtala
sin färd; — men Petter skaffade sig väl en vägvisare
ändå, innan han gaf sig af?
— Nej, jag akta’ mig för det, jag! — svarade
Petter och tömde den lilla bägaren, — tockna
rac-kare fick jag nog åf sedan, ska’ kammarern tro!
5.
Sedan han tömt bägaren och tagit sig ny
laddning ur messingsdosan, tittade han på sned på
kamrern, som tagit upp tobakspungen, stoppat och tändt
sin pipa, och sade derpå med en hastig nick, sedan
han långsamt öfverfarit kamrerns lilla, tämligen trinda
figur och krokiga ben.
— Ja, kammarern har fäll aldrig vuri’ i
Norrland, inte?
— Nej, aldrig högre upp än till Gefle! —
svarade kamrern sanningsenligt, — och der var jag bara
en timme, medan jag väntade på att tåget skulle gå
till Falun.
— Gefle? Pöh! hvad är det förslag? Det kunne
ju lika gerna ligga i Skåne — efter di säjer att det
ska’ vara så flackt. Nej si jag menar, rigtiga, rejela,
tjocka Norrland, jag!
-— Nej der har jag aldrig varit!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
