Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - ”BRAND-PETTER.” Historien om ett öknamn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
der han hoppades att vinna mästarbrefvet för att
sedan hemma i sitt land kunna lefva af sin konst.
Den unge artisten förde med sig Klaras porträtt i sin
ränsel, måladt af honom sjelf, och hon gömde hans
bild i sitt hjerta, utrustadt med all ’den glödande
karnation och all den varma formfulländning som hon,
fastän inte alls artist, visste att teckna den med på
sitt sinnes känsliga duk.
Och ungefär samtidigt med hans afresa kom bref
ifrån hemmet, i hvilket fadern underrättade henne
om att hon om en eller annan månad skulle lemna
pensionen, och att hon på uppgifven tid skulle
sammanträffa med honom i Hamburg, der han hade affärer
att uträtta, och der de skulle tillbringa några dagar
hos en svensk familj, som förut varit bosatt i
hemstaden.
— Jag hoppas att du nu är rigtigt fullärd! —
skref fadern till henne, — och att vi kan ha’ heder
af dig och full valuta för de många pengar du kostat
oss, när du en gång kommer hem. Uppträd så
elegant och så gentilt som möjligt, när du kommer till
Hamburg, för jag ska’ säga dig att jag har mina
planeringar, att du der kan hitta på att träffa någon
som du kan komma att ha’ nytta af i en framtid!
Klara grubblade mycket på hvad detta skulle
betyda, och hennes rosiga dockansigte fick ett
djupsinnigt och undrande uttryck, medan hon på lediga
stunder fälde bittra tårar öfver sin slutade roman, och
inom sig tyckte att nu kunde allt annat göra henne
alldeles detsamma, ty nu var hon fullärd i konsten
att lida.
Stackars liten docka! Hon fick snart erfara att
det återstod henne åtskilligt i den vägen att lära —
och det få vi nog litet hvar, hur vissa vi än tycka
oss vara uppå att vi kunna utan fruktan gå upp i
lifvets stora tentamen, der till och med de säkraste
och mest kunniga råka att blifva kuggade — endast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
