Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VINTERNOTEN. Skärgårdsbild
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en brant backe på minst en fjärdingsvägs längd. Han
såg sig tvekande omkring åt alla sidor, och så tittade
han slutligen på stugan framför sig. Det låg litet
sol på framsidan och en ljusblå rök ringlade sig upp
ur den sneda skorstenen och lade ett lätt flor öfver
skogsbacken som låg bakom stugan, och det var
alldeles som om åsynen af den rakt uppstigande röken
hade ingifvit honom mod och kommit andedrägten
att återvända i lugnare drag till det tungt arbetande
bröstet, ty nu rätade han på sig, kände ett tag i
kavajfickan och gick sedan rakt fram emot stugdörren,
lyfte på klinkan och steg in, med utseendet af en
badande som handlöst kastar sig i vattnet, utan att
fråga efter om det är kallt eller varmt, djupt eller
grundt.
— Guds fre’ här inne! — sade han i detsamma
han steg öfver den murkna gamla tröskeln och
stannade i den skumma stugan, belyst af det fladdrande
skenet från en dugtig brasa i spiseln borta i stugans
mörkaste hörn.
Han fick inte något svar; men en kvinna, som
stod vid spiseln och rörde i en gryta, vände sig
hastigt om, såg på honom ett ögonblick med stirrande
blick, som om hon sett ett spöke, och ropade sedan
med darrande röst, i det hon tappade slefven, som
hon höll i handen:
— Herre Jesses! Ser jag i syne, eller är det inte
Boman?
— Jo, så ä’ det bra me’! — svarade Boman, i
det han tog ett steg fram ifrån dörren och strök
mössan af sig; — god dag Lina, hur lefver verlden
me’ dej?
— Jo tack, hur mår Boman själf? — svarade
kvinnan och drog sig långsamt och liksom skamsen
tillbaka till spisen igen, och Boman stod kvar som
fastnaglad på golfvet och visste inte om han skulle
gå fram eller tillbaka. Det blef en tryckande
tystnad för ett ögonblick; men bäst som det var så bör-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
