- Project Runeberg -  Jul / 2. bind. Julemørkets Löndom. Juletro, Juöeskik /
368

Author: Henning Frederik Feilberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

368 H. F. FEILBERG

i Lund lefvande 93-årig fru, fådd på landsbygden i Skåne, har emel-
lertid beråttat, att hon sett en julgran fårsta gången, då hon med
sina foråldrar nyårsdagen 1817 eller 1818 hesåkte en grannfamilj; hon
hade då likvål icke rått klart får sig, att granen med sina ljus hårde
till julen, utan trodde, att meningen var, att den skulle pryda den
fådelsedagsfest som familjens husfader samma dag firade, granen bar
50 ljus med syftning på. att det var 50 år husfadern fyllde. Några
år senare kom emellertid julgranen i bruk åfven i hennes hem. Rå-
rande ett fårmåget brukspatronshem i Norrland har jag mig bekant,
att ånnu på 1860 talet julgran dår icke brukades. 1 mitt barndoms-
hem, en pråstgård i Halland, jag år fådd 1842, forekom julgran endast
undantagsvis. Julgranen omtalas icke i S. Odmanns Hågkomster (1750
—60), Arndt, Resa g. Sverige 1804 (sv. åfvers. III. 54 flg.), Schubert,
Resa g. Sverige 1817, s. 18. 24 (åfvers. II. 433). >Julgran« saknas i alla
åldre svenska lexika, t. 0. m. hos Dalin (1852, 1868). Af hvad som jag
anfårt synes mig framgå, at bruket af julgran, hvilket vål från
Tyskland kommit till Sverige, sannolikt bårjat inom de hågre
eller hågsta kretsarna och først under fårra hålften af 1800
talet fått en allmånnare spridning...

Hvad julklapp vidkommer synes detta ord hafva varit allmånt
sedan vid midten af 1700 talet, jfr. Bondes sjålfbiografi, Linds svensk-
tyska ordbok (1749), Håpkens yttrande (Skrifter I. 19) i bref till Linné
10. Jan. 1768: »att få bref och tidningar från Hr. Archiatern år en
behagelig julklapp och nyåhrsgåfva får mig«. Hos Arndt låsas (IIL
55 flg.): »de åldre mottaga eller afsånda julklappar, en plågsed, som
synes vara dfverflyttad till Tyskland o. s. fr.<. Hos Schubert heter
det (III. 440 flg.): »plågseden att gifva julklappar finner man egentligen
bland de båttre klasserna. Benåmningen kommer från klappning på
dårren, ty denna &ppnas med mycket huller, gåfvan inkastas och dfver-
lemnaren fårsvinner. Från Sverige har seden med julklappar dfvergått
till for detta Svenska Pommern«.

Præsten Marmarduke C. F. Morris, Nunburnholme Rectory i
Yorkshire, har venlig stillet nedenstående oplysninger om nordengelsk
juleskik til min rådighed.

>Not only do farmers but also our cottagers keep up the custom
of having Christmas trees, which are most commonly a young spruce
fir tree, — larger or smaller according to circumstances. Well-to-do
people frequently have one of considerable dimensions. We always
had one in our family, when I was a boy. The tree would be covered
with wax tapers of many sorts: when lighted up, it looked very
pretty & gave the greatest delight. Christmas boxes or gifts are at
this day common, not only with farmers, but with people of all
classes in England. Here it is the custom for the small boys of the

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:30:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fhfjul/2/0380.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free