Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANMÆRKNINGER 367
S.151. Juletræets sejrstog, se Tille Weihn. 236 flg.; Mannhardt Baum-
kult. I. 238 flig. — Til oplysning om juletræets optræden i Sverige af-
skriver jeg nedenstående meddelelse fra Hr. Prof. Såderwall i Lund:
Ordet julgran har jag icke funnit antecknadt fran åldre kålla ån
J. G. Carlén, Svenska Familjeboken IV, 583 (1852), hvarest talas om
»julgranen med dess smualjus, frukter och grannlåter«. Att jag icke
har något tidigare språkprof att anfåra, beror dock såkert på en
tillfållighet; sjålf minnes jag ordet nyttjadt ett par år tidigare., Under
benåmningen jultråd forekommer julgranen omtalad af Atterbom
1819 i en kortfattad skildring af en i en familj i Wien firad julafton
(Minnen s. 365) och af Båttiger 1850 i en dikt (Samlade skrifter II. 236).
Det tidigaste omnåmnande jag funnit af sjålfva saken år i Riksrådet
grefve Carl Bondes, sannolikt i slutet af 1780 talet fårfattade sjåH-
biografi (Riksrådet Car] Bonde och hans nårmaste anhåriga, Lund
1895): vid redogårelsen for barndomsminnen från slutet af 1740 talet
yttrar fårfattaren (s. 13): »sadana fårhår (d. v. s. examina) fåretogos i
synnerhet hvar julafton, och sedan jag genomgått denna skårseld,
blef dårren &ppnad till matsalen, som var helt illuminerad af en gran
med på qvistarna bundna vaxljus och dåromkring voro våra jul-
klappar uppstådade på hord«. Dåretter har jag inom svenskt språk
och kulturomrade icke funnit något omnåmnande af julgranen fårrån
in på 1800 talet. 1 Aspelins bok Lars Stenbåck "Helsingfors 1900)
heter det om L. St.’s fader (f. 1760, d. 1838) s.7: »han plågade till
jularna dikta sånger eller visor, hvilka barnen sjångo dansande om-
kring den tånda granen«. Då det åldsta barnet var fådt 1791, det
yngsta 1816, har vål detta ågt rum icke senare ån på 1820 talet.
Tiden omkring 1820 afser vål och den, såsom det synes, på verklig-
heten grundade skildring, som v. Braun (f. 1813) i dikten Julaftonen
foårr och nu (Samlade skrifter 111. 71) lemnar af julen i hans barndom;
hår omtalas julgranen, och åfven sjålfva ordet nåmnas dår. 1 fall
denna dikt år forfattad fåre 1852, ha vi hår ett tidigare fårekomst-
stålle får ordet ån det anfårda från Carlén. 1 slutet af 1340 talet och
bårjan af 1850 talet omtalas julgranen såsom allmånt bruklig (Lundin
och Strindberg, Gamla Sthm. s. 32. En friherrlig godsegare, sedan
många år bosatt i Skåne, men fådd i Nårke 1814, har beråttat, att
så långt han minnes tilbaka julgran brukades i hans fåråldrahem, och
han tror sig såkert veta, att detta bruk dår fårekommit langt fåre
hans tid. Inom skånska aristokratien torde likaledes seden hafva
forekommit redan under de fårsta decennier af 1800 talet
och férmodligen tidigare. Savidt jag kunnat finna, var dåremot i
Lund ånnu på 1830 talet och i bårjan af 1840 talet bruket af julgran
åtminstone icke allmånt. Det samma tyeckes ha varit fårhållandet i
Gåteborg, liksom och dfver hufvud inom medelklassen i Skane. En
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
