Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En vän och gynnare hade på detta sätt såväl Ingman
som Ingeborg förlorat, men de fingo kapital och ränta till
ersättning. Och inte nog härmed, de fingo äfven —
hvarandra. Ingenting stod mera i vägen för en äkta förening,
som, ur ekonomiska synpunkter åtminstone, erbjöd beaktans
värda fördelar. Denna ingicks äfven den 7 november 1783
i Hedrum, förmodligen på Roligheden.
Den fattige svenske f. d. tjänstemannen hade nu vunnit
förmögenhet och oberoende. Månne äfven den husliga
sällheten? Att döma af fruns föregåenden voro utsikterna
härtill ej de ljusaste, men det finns personer, som stadga
sig med åren, och till dessa hörde sannolikt fru Ingeborg.
Hon var vid denna tidpunkt en fyrtiotvåårig matrona, och
lusten efter äfventyr hade antagligen svalnat.
Af barn skulle detta äktenskap i alla händelser ej
för-ljufvas.
För Ingman gällde det nu att börja ett nytt lif, ett lif
efter sitt stånd framför allt. Och för att inviga detta beslöt
han sig för antagandet af ett nytt namn. Af sitt gamla
hade han haft rätt mycken förargelse, och för ett mera
klingande hade han ju alltid svärmat. Med ett sådant kunde
han äfven lätt tagas för adelsman, då det verkliga
förhållandet nog ej i det främmande landet så noga skulle kunna
kontrolleras.
På dessa goda grunder kallade han sig nu Manderfelt
och skall i det följande äfven här så benämnas.
Eget nog vardt han i afseende på stafningen af detta
sitt nya namn aldrig riktigt säker. Vanligen skrifver han
Manderfelt, men ibland blir det Manderfeldt och någon
gång äfven Mannerfelt. Huruvida han samtidigt lagt sig
till adligt vapen, kan man ej veta, men säkert är, att några
år därefter äro hans bref förseglade med ett vackert sigill,
hvari man finner en med adlig krona prydd, af vildmän
uppburen, tudelad sköld, som i hvardera fältet har en
stjärna. Det vackraste af allt är dock det öfver skölden
anbragta valspråket patientia et virtute.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
