Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den första gång vi påträffa detta nya namn är under
en »note» till Schröderheim, hans gamle kamrat i Utile
Dulci, daterad Laurvig den 12 maj 1784.
Denna not innehåller vissa meddelanden om den
politiska ställningen i Norge. I detta land talades, heter det
häri, om krig med Sverige, och order hade kommit om
utrustande af galerer och örlogsfartyg. Efter några ord
om den unge danske kronprinsen-regentens egenskaper, om
fästningarnas försvarstillstånd, som vore godt, om norska
landarmén, som kunde uppbringas till 18.000 goda, väl
munderade soldater, försäkrar Manderfelt, att den af
hungersnöd och pålagor plågade norska nationen intet högre önskade
än krig för att vid ett sådant utbrott vinna iördelar
åtminstone för en tid. »Men den som tror, att denna nation
med makt och våld kan undertvingas,» fortsätter han, »eller
att en svensk armé med fördel* kan agera här i landet, han
känner inte folkets och landets natur och blefve väl aldrig
en klok rådgifvare för fäderneslandet. Enda sättet att vinna
norrmännen vore att erbjuda dem återfå sina gamla
privilegier och lefva som ett fritt folk under en mild och vis
konung liksom svenskarne... Alla andra medel böra anses
som en fysisk omöjlighet.»
Denna skildring försäkrade han vara dikterad af ett
hjärta, alltid svenskt, alltid troget tillgifvet den store Gustaf,
och lämnad af en man, som under sex år hämtat sina
underrättelser ur de tillförlitligaste källor. Afsikterna hos
»en filosof, som föresatt sig att sluta sina dagar i en lycklig
obemärkthet», kunde icke misstänkas. Om man ansåge honom
värdig att återvända i sitt fäderneslands sköte för att där
utöfva sina medborgerliga plikter, tillägger han, skulle han
ej underlåta att gifva de upplysningar, han kunde om
det land, där han nu bodde. Med norska posten kunde
detta dock ej ske, då alla bref undersöktes vid gränsen.
Denna skrifvelse hade han därför skickat med ett bud till
postkontoret i Strömstad.
En rapport om ställningar och förhållanden i Norge,
som man ser, ett profstycke på hvad han har att leverera,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
