Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
behöfs bara att den ena vinkar te’, så slinker den andra
me’.»
»Sådan ä’ inte Magnus och inte jag heller!» svarade
Lina och såg på henne med ren och öppen blick. »Och
det vet jag, att hade han gifve’ mej en töcken vink, så
hade det allt vari9 slut oss imellan för länge se’n!»
»Ja, så mycke* likare då,;» återtog Maja med belåten
ton; »och då ska jag fäll försöka reda härfvan åt er.»
»Och kan ni det, Maja, så kom ihåg att jag glömmer
det aldrf!» sade Lina med fuktiga ögon och tryckte hennes
händer i sina.
»Det blir fäll alltP bra me* det! Men kryp nu ner
igen och si riktigt eländig ut. När far din kommer, så
voja dej så mycke* du orkar och låss som du inte känner
igen’en. Och ingen ann’ heller, hör du det?»
»Ja, men mor hon tar fäll ve’ sej illa, om...»
»Jag ska säga’na ett ol i förtroende.»
»Och Magnus — tänk om han,..»
»Aja, lite* kan han fäll pinas för Idas skull, eller
hvaJ tycker du själf?»
»Ja, det förståss, men...»
»Jag. ska fäll hviskan i öra’ då att det inte ä* så
värst farligt. Nu hör jag skördefolke’ komma hem för te’
få sig aftonvard. Skapa dej nu så sjuk som du kan, och
ställ dej riktigt yr i hnfve’ och skratta inte när jag kommer
och stöper öfver dej, det säjer ja dig te*. Och får jag lof
te* ge9 dej någe* elakt te9 ta’ in, så svälj och grina bara
— för di tror nog att det kommer te9 göra dej godt.»
Och med de orden gick Maja ut ur kammaren och
in i köket, och hon såg mycket hemlighetsfull och
bekymrad ut, när hon kom dit utf där Anders Jonsson och
drängarna intagit sina platser vid det stora bordet, medan
mor Lovisa och pigorna sutto vid spisen och afvaktade
den stund, då skapelsens herrar hade hunnit stilla sin
hunger.
<h2<small><small>>==========</small></small></h2>
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
