Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Han var lång som hustrun och ryggen var böjd.
Under den af fukten nästan drypande sydvästen, som han
strök af sig, föll håret i gråa, raka testar ner öfver en
hög och bred panna och ett par godmodiga, gråblå ögon
under de buskiga ögonbrynen. Det magra ansiktet omgafs
af ett gråsprängdt skepparskägg, som var längst under
hakan, men lämnade de knotiga kinderna och den envist
hopknipna munnen bara, fastän äfven omkring dem en
gråbrun skäggstubb stack upp och visade att rakknifven
inte särdeles ofta var i gång på det väderbitna ansiktet.
Väl inkommen, gick han fram halfvägs från dörren,
sträckte ut handen med något stort, mörkt föremål uti
och sade med entonig röst:
»Se här, Stina, har du en till! Di flyttar nu, och
i natt var det fyra som dängde sig i!»
Hustrun vände sig om vid spisen, kastade en hastig
blick på det framräckta föremålet och sade sedan med
en egendomlig skiftning i stämman:
»Stackare dom!»
»Hå kors, säg inte det!» återtog mannen, i det han
slängde fågeln, en stor grågås, bort i hörnet invid spisen.
»Di ä’ inte så dumma te’ koka soppa på, har du själf
sagt!»
»Nej, det förstås — men när en tänker på hur di
flyger och flyger och vill unnan vintern och kacklar så
gladt oppe i luften och en hör di raska vingslagena när
hela floget går öfver — och så, bäst som di flyger..
»Så får di sikte på fym, ja — och så ä’ di nyfikna
på ljuset och så — klaffs! så ligger di där nere ve’
murfoten! Men hvem kan hjälpa det — och hvem vet livad
det ä’ för någe’ di har kommit undan?»
»Ja, ja, det ä’ så det! Men när en själf har en
fågel, som ä’ ute och flyger...»
»Jaså, du tänker på pojken nu igen? Inte ä’ det
nån fara med honom, kära Stina! Men slå nu upp kaffet,
för det ser ut som tjockan skulle tätna te’ och då får en
lof te’ sätta mistlum i gång.»
»Tror du inte att hon kommer te’ lätta på?» frågade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
