Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Komikern mot sin vilja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
omfamna och kyssa dem när han väl kom till sin port,
samt som sitt sista ord förklarade att om de ville komma
till honom klockan tio på förmiddagen, så skulle de få
ut i förskott så många vecklöner de ville ha.
Vilhelm vaknade denna morgon med en otydlig
förnimmelse af att han antingen satt i en gunga eller
var ombord på något fartyg i hög sjö, och detta, fastän
han redan klockan tu lemnat det glada samqvämet och
varit mycket försigtig vid det första egentliga
dryckeslag han någonsin varit med om. Men ovanan vid de
starka varorna hade likväl gjort sin verkan, och skolka
helt och hållet vågade han icke — han lika litet som
någon annan nybörjare i hans kläder. Han steg upp
och försökte att sansa sig så godt som möjligt, hvilket
äfven slutligen lyckades honom tack vare den goda hjelp
han fick af en stor kanna med friskt vatten, som hans
värdinna helt förståndigt kom inbärande med, när hon
frågade om han snart ville ha’ sitt kaffe. Sedan han
således på bästa sätt sökt reparera sina illa medfarna
krafter, klädde han på sig och gick ut för att taga sig
en promenad, innan han begaf sig i väg till
kaffebjudningen hos den glada älskarinnan.
Det var en klar och vacker höstmorgon, med litet
af denna friska kyla som ger en försmak af vinterns
annalkande, men som längre fram på dagen öfvergår
till eftersommarvärme. Den lilla staden låg der
nyvaknad och småtreflig vid sin vackra mälarvik,
domkyrkotornets mörka, smidiga pyramidspira stack upp som ett
stort utropstecken i den klara morgonluften, den lilla
ån skvaltade fram med muntert sorl mellan sina
bakgårdar och klappbryggor och det täta marknadslifvet
från gårdagen började redan röra sig på torg och gator.
Der såg man en gubbe och en gumma komma ledande
med en ko, gubben stampade förut, slängande med ben
och armar, och med ett förnöjdt grin till hälften gömdt
i ena mungipan, som om han redan i andanom fröjdade
sig åt de många rara supar han skulle få i sig, innan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
