- Project Runeberg -  På ömse sidor om ridån. Minnen och bilder ur teaterlifvet /
284

(1888) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

gjorde rösterna korta och afbrutna, och det var som det
kunde med hela stämningen i scenen, likaväl som med
den nete i salongen, der regissören skrufvade sin
turkiska mössa snedt på ett för j em vigten mycket oroande
sätt, i det han mumlade något om »aktörskonster» och
»förbaskade krångelmakare, som aldrig ha’reda på sig!»

— Jag menar, om direktören sa’ någonting om

mig! — frågade Lisen på nytt med skygg röst, i det
hon närmade sig den marterade mellanhanden.

— Hvad skulle han säga för slag om mamsell?

— frågade regissören tvärt, i det han vände på
hufvudet och spände ögonen i henne.

— Jo kors! — svarade den unga flickan tvekande;

— jag tänkte att han möjligen sa’ någonting om hur
jag uppfattade rollen.

— Tror mamsell att han hade tid att tänka på
det? Vi talte om dekorationer och möbler och gaslågor,
och andra vigtiga saker! Ni tror naturligtvis att vi kan
göra som ni, bara tänka på §r sjelfva? — Fast, det var
sant, det! Jo, en sak sa’ han verkligen om er, när jag
tänker rätt efter!

— Nå, och det var?

— Det var att ni skulle hejda er ifver litet, och

inte gå och spela så fasligt mycket på repetitionerna!

Det bara irriterar de äldre och mattar ut er sjelf. Det
der ska’ man vara försigtig med och spara det till de
sista repetitionerna, förstår ni! Så göra de andra och
det är allt det förståndigaste.

— Var det allt hvad direktören sade? — frågade
Lisen med en ton af sviken förväntan; — talte han inte
om mitt sätt att säga replikerna och om jag var
tillräckligt glad, eller om — —

— Gudbevars! — afbröt regissören, — sådant der
öfverlemnar han åt mig att se efter och ta’ reda på!
Och min åsigt är den att mamsell talar alldeles för fort,
så att publiken hinner aldrig att följa medl

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:31:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fhposor/0284.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free